Det våras för novellerna

Av: Karolina, Stadsbiblioteket

När solen börjar värma, blommorna sticker upp sina små ansikten mot solstrålarna och fåglarna sjunger i kapp med ljuset så passar det förträffligt bra att läsa noveller. Du uppfyller dig med några sidors koncentrerad ”tårtbit” ur en samling och sedan kan du lapa lite sol där du sitter på parkbänken och begrunda det du just har läst.

Etta på min novellsamlingslista är Till Esmé kärleksfullt och solkigt av
J D Salinger. Titeln jag namngav här är den äldre översättningens och i den nyare översättningen heter den rätt och slätt Nio noveller. Novellsamlingen kom ut 1953 men novellerna för sig hade redan blivit publicerade i bl a The New Yorker. JD Salinger kanske mest kända verk är The Catcher in the rye.

Bara det att du serveras ett zenbuddhistiskt tänkespråk innan ens novellerna har börjat gör att du vägleds in i tonen för dessa underfundiga, djupa och väl avvägt skrivna novellerna. Jag bjuder på tänkespråket här kära läsare: ”Alla vet hur det låter när två händer klappar. Men hur låter det nära bara en hand klappar?”

Novellerna bär titlar som Bananfisken hugger idag, Vacker mun och gröna ögon och Till Esmé-kärleksfullt och solkigt. Det vilar en påtaglig ömhet i Salingers sätt att framställa människor på, som att han förstår sig på den lilla människan i den stora människan och den stora människan i den lilla människan…

Det finns scener i novellerna som du aldrig kommer att glömma och det finns människor som dröjer sig kvar i ditt sinne. Om du läser på engelska så rekommenderar jag dig att läsa dem på originalspråket. Och om novellerna skulle vara målerikonst i stället så skulle de vara kolteckningar där pastellkritor fått accentuera vissa konturer med färg.

Så väntar du på, läs den NU!!