Sommaren – en tid för att läsa olika

Sommaren och semestern är en bra tid för att ge sig på olika slags litteratur – och läsa det man verkligen vill läsa och särskilt då det man länge tänkt att det, det vill jag läsa. Jag märker att jag ofta läser halva böcker, men i sommar har jag verkligen stannat upp, landat, njutit och läst – från första till sista sidan…

 

nadaVarje år försöker jag läsa några av de titlar som Statens kulturråd har med i det distributionsstöd som skickas till landets alla bibliotek. I sommar har jag läst Nada av Carmen Laforet som ursprungligen gavs ut 1945 och nu kommit i en nyutgåva. Boken handlar om unga Andrea som kommer till storstaden Barcelona för att studera på universitetet. Hon flyttar in hos sina släktingar som består av mormor, moster, morbröder och en av morbrödernas fru och barn. Både staden, släktingarna och deras hem har starkt påverkats av kriget. Andrea kommer till Barcelona som en frisk fläkt av glädje, entusiasm och framtidstro, men denna grusas snart av släktingarnas kontrollerande, anklagelser, ekonomiska bekymmer och återkommande bråk.

Det här är en stark berättelse där man nästintill känner Andreas livlust, frihetslängtan och kurrande mage och hör skriken och slagen från de våldsamma och ständigt duggande familjebråken. Det här är en läsvärd och tidlös historia väl värd att upptäckas på nytt.

 

utvald

Vad är en sommar utan en spänningsroman? Jag har även kryddat mina sommardagar genom att läsa en helt nyutgiven spännande thriller. Det är Utvald av Sarah Stovell som handlar om den bästsäljande författaren Bo Luxton som lever ett lyckligt familjeliv i norra England. Under en skrivarkurs möter hon den unga och talangfulla, men lite struliga Alice Dark och en intensiv relation dem emellan tar sin början.

Detta är en psykologisk thriller, där vi får historien berättad för oss från både Bos och Alices perspektiv. Starka känslor väck mellan dessa två kvinnor, men hur önskad och ömsesidig är denna relation egentligen? Och vart bär det hela hän?

 

 

baby-janeMed mig på resan ner till Adriatiska havets salta vatten hade jag Baby Jane av Sofi Oksanen. Berättarjaget träffar och blir dunderförälskad i tuffa och kaxiga Piki. De älskar, dricker, festar och går på gay-klubbar hela nätterna igenom. Men så varefter så förändras saker, små saker blir stora saker, och det framgår allt mer att något inte är som det ska. Piki isolerar sig i sin bostad, dricker alltmer och kan inte ta sig an de mest vardagliga sysslor. Vad är det egentligen som har hänt?

Det här en riktig kärleksroman, men också en roman om psykisk sjukdom och vad sjukdomen gör men den som står bredvid, vilket gör detta till en mycket läsvärd och viktig roman.

 

När dykaren lämnar sina kläder

Efter att ha blivit tipsad av en kollega i denna blogg satte jag i sommar även tänderna i När dykaren lämnar sina kläder av Vendela Vida som handlar om en ung amerikansk kvinna som reser ensam till Casablanca. När hon kommer fram till hotellet, så blir hon vid in-checkning bestulen på sin ryggsäck med plånbok och pass. När polisen efter någon dag meddelar att de har hittat ryggsäcken, så tar hon, i ett svagt ögonblick emot den, trots att hon ganska omedelbart inser att det inte är hennes väska. Och samtidigt tar hon även över den upphittade ryggsäckens ägares identitet och blir någon helt annan…

Den här bokens handling är som en enda lång monolog, man tänker att nu tar kapitlet, slut, nej, det gör det inte. Det bara fortsätter och fortsätter. (Vilket också är utmärkt för en prestationsläsare som triggas av nya kapitel, i den här boken måste jag landa…) Blir det tråkigt då? Nej, den här berättelsen dundrar på med icke förutsägbara nya sidospår och spännande villovägar. Vartefter berättelsen utvecklas, så börjar man så smått att undra över titeln, men också över vem kvinnan egentligen är och varför har hon gett sig av på resan till Marocko från första början…

 

/ Anna R, Stadsbiblioteket

Relationsskildringar x 2

Jag har precis läst två läsvärda böcker som båda handlar om parrelationer ur olika perspektiv – det är den amerikanska Katie Kitamuras Separationen och Karin Aspenströms Utan dina andetag. Båda dessa böcker handlar om två unga kvinnor utan barn som befinner sig i en slags frigörandefas från sina partners och där det egna varat i en relation – vad försakar man, hur anpassar sig och vem blir man i en tvåsamhet – är ett centralt tema.  

 

separationenI Separationen av Katie Kitamura möter vi en ung kvinna som har separerat från sin make efter att han varit otrogen. Separationen som är påbörjad, men inte outad och som befinner sig i ett slags standby-läge och ännu inte är definitiv, avbryts plötsligt, då makens mor ringer och säger att hon inte hört något från sonen på tre veckor. Svärmodern är orolig, riktig orolig och betalar därför flygbiljetten till Grekland (där maken senast har hörts av) för att hon ska ge sig ut för att leta reda på honom. Med siktet inställt på att sätta punkt för förhållandet och begära skilsmässa, beger hon sig av.

Separationer – är det något roligt att läsa om? Jo, Kitamura skriver lättsamt, vaket och okonstlat med en underliggande gnutta humor.  Här finns ingen bitterhet, utan huvudpersonen ser rationellt och nyktert på separationen från maken och där hon reser i hans fotspår analyserar hon sakligt likt en relationsarkeolog hans lämningar. Detta är en välskriven, snabbläst och mycket läsvärd roman!

 

utan-dina-andetagEvelyn och Erik är ett par i 30-års åldern som skulle kunna ses som det perfekta paret. De har gjort allt man ”ska göra”  och har en gemensamt utstakad plan för framtiden. Nu återstår bara en långresa till Indien, innan det är dags för bröllop och barn.

I Utan dina andetag av Karin Aspenström möter vi ett myller av färger, lukter, intryck och platser i Indien och får samtidigt lära känna paret på deras resa genom landet. Det är något, små nyanser som skaver och undan för undan blottas deras relations brister och, varefter resan fortskrider, sätts den än mer på sin spets. Vill de båda verkligen samma sak? Kommer relationen hålla eller ej?

Aspenström skriver med lätthet och de indiska miljöbeskrivningarna (vackra och exotiska, men också präglade av ovisshet och outforskad mark) skapar en effektfull kontrast till Evelyns inre känslor och deras relation.

 

/ Anna R, Stadsbiblioteket

En rolig (och inte så lång) bok, tack!

rolig-bok-tack

”-Jag vill ha en rolig bok”, får man ibland höra som bibliotekarie. Och då tipsar man kanske om någon av författarna listade längre ner. Vad som är humor och verkligen roligt är förmodligen lika personligt som vad som egentligen är en bra bok eller ej. För att utveckla och bredda min alldeles egna repertoar av roliga böcker och författare, så har jag letat upp och läst ett par titlar som jag tipsar om nedan. 

 

ikea-skåpDen fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett Ikeaskåp av Romain Puértolas (250 sidor) har en lite rolig titel, så jag har gått och spanat på den här boken under en längre tid.  (Även bok nummer två har en lite speciell titel:  Den lilla flickan som svalde ett moln lika stort som Eiffeltornet, men är av en mer sorglig karaktär än denna.)

Boken handlar om den indiske fakiren Pugalendhi Kushanu Patel som har lämnat sin fattiga hemby och flugit till Paris för att införskaffa en spiksäng på Ikea. Fakiren kommer fram till  Ikea, men en rad olika olycksamma händelser gör att han ganska snart hamnar på villovägar och helt bortom sitt ursprungliga uppdrag.

Detta är en snabbläst rolig roman som stundom, om man ska vara ärlig, rör sig på buskisnivå, men som ger en gnutta eftertanke och substans om bara man bara ignorerar detta faktum och enträget läser vidare. (Kanske fungerar vissa skämt mycket bättre på franska tänker jag flera gånger när jag läser.) Den här boken har en bra grundhistoria och kan även läsas av dem som gillar böcker av Alkemisten-stuket och som rör ämnet meningen med livet och hur livet kan förändras när man minst anar det.

 

släktfeberI Släktfeber av Sara Paborn (229 sidor) har släkten samlats efter att faster har gått bort vid 107 års ålder. Under några sommarveckor får vi följa, Katharine, en reklamskribent i 30-års åldern, och hennes familj. Arvegodset efter fastern delas upp och relationerna släktingarna emellan, ömsom smeker, ömsom skaver, och minnen av fastern och en svunnen tid löper som en röd tråd genom boken.

Släkten är värst och blod är tjockare än vatten är två ordspråk man får upp i huvudet när man läser den här boken rörande de dubbla känslorna man kan ha för människor som står en nära. Familjeliv, igenkänning och, som i Paborns senare böcker, en stor gnutta svart humor. Släktfeber är Sara Paborns skönlitterära debut. Trots ganska tråkig bokomslag…

 

loe

Stilla dagar i Mixing Part av Erlend Loe (205 sidor) handlar om familjen Telemann, bestående av mamma, pappa och tre barn, som begett sig av till Tyskland på semester där de har hyrt ett hus. Pappa Telemann står i fokus för berättelsen. Han är dramaturg, ägnar mycket av sin tid åt att tänka på teater och dagdrömmer om den brittiska kocken Nigella Lawson.

Familjeliv, föräldraskap, äktenskap, hemligheter mellan makar och funderingar om vem man är utåt kontra den man är egentligen innerst inne är några av frågorna som lyfts. Detta är en mycket snabbläst bok med korta meningar och vardagliga dialoger som är skrivna exakt som man talar och vissa delar av boken är tom på engelska. Och ja, jag förstår precis fascinationen över Nigella Lawson.

 

tårtgeneralen

Tårtgeneralen av Filip Hammar och Fridrik Wikingsson (220 sidor) utspelar sig på 1980-talet i  Köping och staden har precis utnämnts till en av Sveriges tråkigaste städer i ett TV-program på Sveriges television. Nyinflyttade Hans Pettersson, även kallad Hasse P., ser detta som en utmaning och beslutar sig för att baka världens längsta smörgåstårta och genom detta skriva in Köping i Guinness rekordbok.

Jag är oerhört svag för människor som kämpar i underläge och försöker och gör saker och ting, trots att vinden blåser hårt och att alla andra är emot. Detta gör att jag går igång på den här boken. Om en idésprutas uppgång och ett stort ”I´ll kick you right back” . Tårtgeneralen håller på att filmatiseras med bland annat Mikael Persbrandt i huvudrollen Hasse P med premiär under 2018.

 

Andra roliga författare som bibliotekarier brukar tipsa om är:

  • Karin Brunk-Holmqvist
  • Catharina Ingelman Sundberg
  • Katarina Mazetti
  • Arto Paasilinna
  • Fredrik Backman
  • Jonas Jonasson
  • Lena Andersson
  • Emmy Abrahamson
  • Martina Montelius
  • Christer Hermansson
  • Per Berg
  • Martina Haag
  • Jonas Karlsson

 

/ Anna R, Stadsbiblioteket

Lästips på nya böcker

Här tipsar Anna om fyra bra böcker som har kommit ut under hösten 2017.

 

kådaLiv är sju år och bor med sin familj på en ö. De lever nära och i samklang med naturen och vattnet runt omkring dem. Hennes pappa är något av en enstöring och saksamlare av högsta rang och hennes mamma extremt överviktigt och mest sängliggande. Liv kan läsa och skriva, men går inte i skolan, utan lär sig i livets skola vid pappa Jens sida.

En dag kommer en kvinna på besök. När hon börjar ifrågasätta sakernas tillstånd och varför Liv inte går i skolan så mottas inte dessa frågor med blida ögon.

Kåda av danska författaren Ane Riel är en mörk historia om en familj som lever sina liv i samhällets utkant och som handlar utifrån en helt egen logik. Kåda har vunnit Glasnyckeln, som är ett pris för årets bästa skandinaviska kriminalroman. Om man inte brukar läsa spänningsromaner, så ska man inte låta sig skrämmas av denna bok. Detta är välskrivet, annorlunda och en mycket trevlig  läsupplevelse!

 

tjockdrottningenAnnie är förtidspensionär, har isolerat sig i sin lägenhet och är extremt överviktig. En stor del av sin tid ägnar hon ute på sociala medier såsom Facebook och Instagram, där hon följer flöden och inlägg av olika människor och fantiserar att hon lever deras liv – med man, barn, vänner, parmiddagar och skogsutflykter.

En dag blir Annie kontaktad av en tv-redaktör som vill värva Annie till ett tv-program där deltagarna ska få hjälp av allehanda experter för att gå ner i vikt. Nu får hon en chans att lägga om hela sitt liv! Vill hon? Vågar hon? Kommer hon lyckas?

Våra tv-tablåer är fyllda av sådana här tv-program och när man läser den här boken känns det som om man gör praktik backstage hos ett tv-team på tv 4 eller annan kanal. Vi får i boken även följa dem som arbetar med produktionen – tv-redaktören, programledaren och producenten – deras innersta tankar och känslor om yrket, sina nära relationer och livet. Där det under det perfekta, ytliga och glassiga yttre gömmer sig något helt annat.

Tjockdrottningen av Moa Herngren är snabbläst, svart komedi och underhållningsroman med en mycket tidstypisk tolkning. Om 20 år kanske man skrattar igenkännande och skamset åt skildringarna i den här boken. Boken handlar om vikt, men kanske än mer ensamhet och rätten att få vara den man vill i en otillåtande värld.

 

camilleCamille av den franska författaren Pierre Lemaitre tar sin början på morgonkvisten när en shoppinggalleria just öppnat. Det är ännu folktomt. En kvinna kommer in, sätter sig på ett kafé, beställer kaffe. När hon går ifrån kaféet stoppar hon ner handen i väskan för att leta efter plånboken och då ser hon att handen är helt nerfläckad av färg från en läckande bläckpenna. För att tvätta av sig så går hon mot shoppinggallerians offentliga toalett. När kvinna kommer in på toaletten så står hon plötsligt öga mot öga med två män. De stirrar förskräckt på varandra. Mållösa och som förstenade. Kvinnans blick går upp och ner över deras kläder. Männen är klädda i svarta overaller och i händerna har de vapen – pumphagelgevär. Deras ännu inte påbörjade rån mot en guldsmedsaffär har redan stött på patrull. Detta innebär starten på en rad mycket våldsamma händelser.

Kommissarie Camille Verhoeven, en 50-årig skallig man på 1,45 tar sig an fallet. Och det är absolut personligt då kvinnan som ramlat på rånarna på den offentliga toaletten är Eva, kvinnan i hans liv.

Camille är utgiven på Sekwa förlag som specialiserar sig på samtida fransk skönlitteratur på svenska. Lemaitre har skrivit skönlitteratur sedan 2006 och även skrivit manus för tv och film och det märks i sättet som han skriver på. Både handling och språk är snabbt och rappt och jag får många visuella långfilms-associationer i mitt inre när jag läser den här boken. Berättelsen berättas dels utifrån Camilles och dels utifrån en av rånarnas perspektiv och detta innebär starten på en spännande katt och råtta-lek.

 

swing timeI Zadie Smiths Swing time möte vi två flickor som växer upp i norra London under 1980-talet. De träffas första gången på en danskurs anordnad av kyrkan och blir snart vänner. De är till ytan lika – bor i hyreshus i samma område, har samma gyllene bruna hud och går i samma skola, men samtidigt mycket olika. Som vuxen har huvudpersonen  ett bra arbete. Hon har läst på universitetet, gått från ett arbete på en musiktv-kanal till att bli värvad av en känd sångerska med samma ikonstatus som Madonna. I tankarna finns kompisen från barndomen. Vad hände med henne?

Detta är en roman som tar avstamp i dansen, men det är också en roman om ras, klass, kön, döttrar och mödrar och modersrollen. Vilka är de värden egentligen som för oss framåt och formar oss till dem vi är? Swing time är välskriven, varje ord känns genomtänkt och på sin plats, vilket gör läsning av den här boken som till största nöje.

 

/ Anna R, Stadsbiblioteket

Stillsamt, snabbt och lite roligt!

omvagenI Omvägen av Gerbrand Bakker möter vi en holländsk kvinna som slår sig ner i en liten stuga på en avlägsen ort i Wales. Där lever hon nära naturen med en skock vita gäss som det enda sällskapet. Vi får snart veta att hon lämnat sin make och sina föräldrar kvar i Holland, ovetandes om vart hon har tagit vägen. En dag bjuder hon in en förbipasserande yngling att övernatta i huset, men han blir kvar mycket längre än så. I samtalen dem emellan, så lär vi känna kvinnan, som säger sig heta Emily. Hon slirar på sanningen, ljuger, undanhåller, drar sig undan och gör sig oåtkomlig. Vem är hon? Vad flyr hon ifrån? Vad har hon varit med om? Och, inte minst, vart är hon på väg?

 

Temat för den här romanen känns till en början inte helt unikt, dvs kvinna på flykt lämnar man för att starta ett nytt liv annorstädes, men varefter, så blir den här romanen alltmer speciell. Det är en stillsam, vacker, naturnära och stundom surrealistisk berättelse om en kvinna i, en under ytan, bubblande och annalkande kris. Kvinnans liv och hennes roll i berättelsens förlopp binds på ett snyggt sätt samman med de walesiska omgivningarna, djuren och naturen. Stillsam och njutningsfull läsning för lediga dagar!

 

avbildenAvbilden av Anna Snoekstra utspelar sig i Australien och handlar om en ung kvinna som åker dit för snatteri. Butikskontrollanten får kalla efter polis, eftersom hon vägrar säga vad hon heter. När hon pressas under polisförhöret, så erinrar hon sig ett tv-program om en försvunnen tonåring som nu borde vara i samma ålder som hon själv, och som hon var mycket lik henne till utseendet. När hon plötsligt hävdar att hon är den försvunna kvinnan och att hon varit bortförd i mer än tio år, så dras hon in i ett snabbt förlopp av händelser och lögner. Och inte blir det  bättre av att mördaren finns kvar i närheten.

Om man vill ha en spännande och snabbläst thriller, så är detta ett perfekt val. Som läsare dras man direkt in i den handlingen!

 

9188171108Sofie Sarenbrant har nyligen släppts sin åttonde spänningsroman Bakom din rygg. Boken utspelar sig på en frisörsalong på Östermalm i Stockholm. Där får vi följa de tre huvudkaraktärerna Stefano, som äger salongen, Jenny, som arbetar som frisör på salongen och som är förälskad i Stefano, och Angelina, som är en ny med fördelaktigt utseende ung frisör på uppåtgående. När Stefano visar sig förtjust i Angelina och ger henne uppdrag som tidigare gått till Jenny, så banar detta vägen för ett riktigt triangeldrama. Intrigerna späs på än mer när en kund plötsligt blir mördad och hemlighet efter hemlighet dras fram i dagens ljus.

Jag tycker att Sarenbrant skriver mycket ojämt. Vissa romaner har jag gillat mycket och andra inte alls. I Bakom din rygg har Sarenbrant lämnat huvudkaraktären Emma Sköld, vid Nackapolisens kriminalavdelning, något som jag ser som positivt. När hon nu börjar på ny kula med friskt blod, så är det är spännande, driv i texten och även om det stundom haglar av kliché, så är det helt ok… Perfekt sommarläsning!

 

brajabiblioteketBrajabiblioteket av Per Berg handlar om personalen på ett litet närbibliotek som på grund av sjunkande besökssiffror hotas av nedläggning. Vad gör då bibliotekspersonalen för att lösa detta? Satsar de på läsfrämjande aktiviteter? Bjuder de in intressanta författare? Nej, de börjar odla narkotika i källaren.

Smårolig roman med igenkänning om man någonsin arbetat eller besökt ett bibliotek. Som läsare funderar man dock på om läslusten kan vara så omöjlig att väcka på vissa platser i vårt avlånga land, så att man måste ta till så pass extrema metoder… Men roligt blir det och man tänker hur i all världen ska de ro detta i land?

 

/ Anna R, Stadsbiblioteket

 

Ännu mera sommar, sol och läsning

Här kommer del två i vår sommar, sol och läsning! Läsning hör sommaren till tycker vi och tipsar om bra böcker att läsa under sommarledigheten!

Elisabeth R, Vallås bibliotek

Detta läser jag just nu!

En blir aldrig för gammal för en rolig bok. Även om den råkar stå på ungdomshyllan. Jag läser just nu de sista sidorna i Meg Rosoffs Älgbarnet, en absurt rolig och tänkvärd roman om hur det kan vara att bli förälder till ett barn som inte är som andra.

Här får vi möta Jess, 17 år och gravid, och hennes pojkvän. De är beredda på att det kommer att bli tufft att bli föräldrar, men de är inte beredda på riktigt hur tufft det är att bli föräldrar till ett barn som inte alls beter sig som de förväntat sig. Ingen och inget hade förberett dem på svårigheten i att få in fyra långa ben i en sparkdräkt eller hur omgivningen bemöter en familj som inte passar in.

Detta ska jag läsa i sommar!

I sommar tänker jag återse en gammal favorit. Pär Lagerkvists Bödeln och Dvärgen har länge samlat damm i bokhyllan men nu är det dags att läsa om dessa fantastiska böcker igen.

Maria L, Vallås

Detta läser jag just nu!

De polyglotta älskarna av Lina Wolff. Belönad med Augustpriset 2016. En fängslande och väldigt skickligt skriven roman om flera udda karaktärer vars öden vävs in i varandra på ett fascinerande sätt!

Ska läsa i sommar:

Lisa Jewells senaste bok, Jag fann dig.

Bästa platsen för sommarläsning!

Inomhus framför brasan, medan regnet smattrar mot rutan…

Helena, Vallås bibliotek

Detta läser jag just nu!

Jag har precis avslutat Binas historia av Maja Lunde. En fullt möjlig framtidsdystopi som trots allt slutar med en viss hoppfullhet.

Detta ska jag läsa i sommar!

I sommar läser jag kanske Romanerna om Patrick Melrose av Edward St Aubyn eller Lykttändaren av Pontus Ljunghill eller nåt annat….

Bästa platsen för sommarläsning!

I soffan på min balkong i sydväst läge.

Sanna, Stadsbiblioteket 

Detta läser jag just nu!

Just nu läser jag Om du såg mig nu som är fjärde fristående delen i Sofia Nordins dystopiserie. Serien utspelar sig i nutid efter att en mystisk feber har dödat större delen av mänskligheten. De enda som verkar ha överlevt är barn och unga och vi får följa några av dem i sin jakt på överlevnad. Det är en mycket spännande serie och jag tycker den passar både unga som vuxna. Serien är lite extra tänkvärd just nu med tanke på de låga grundvattennivåerna i Halmstad. Det här med vattenbrist känns inte lika långt borta nu som när jag läste första delen i dystopin för några år sedan.

Detta ska jag läsa i sommar!

Jag ska läsa ett par engelska böcker. Replica av Lauren Oliver som är en av mina favoritförfattare och The Accident Season av Moïra Fowley-Doyle för att omslaget är skrämmande vackert.

Bästa platsen för sommarläsning!

Loungesoffan på min balkong.

 

Om vänskap och ovänskap

Jag har precis läst två böcker om nyvunnen vänskap i vuxen ålder. En vänskap som till en början är lättsam, glädjefull och kreativ, men som varefter blir kontrollerande och destruktiv.

Den ena är Baserad på en sann historia av Dephine de Vigan, som handlar om en fransk författare med skrivtvång som lär känna en spökskrivarkollega med manipulerande drag och en hel del överraskningar i bagaget. Den andra är De välvilliga av Joyce Maynard som handlar om en amerikanska med havererad karriär och ett krossat familjeliv bakom sig, som möter ett karismatisk och förmöget par som generöst bjuder in till en extravagant livsstil till ett (visar det sig) mycket högt pris. I båda böckerna får vi redan inledningsvis reda på att vänskapen kommer att gå i stå – och därefter får vi händelseförloppen berättade för oss. I Baseras på en sann historia slängs vi ganska direkt in i handlingen, medan vi i De välvilliga först får en bakgrundshistoria, där vi lär känna bokens huvudkaraktär Helen mer ingående.

Gemensamt för dessa två böcker är också att handlingen i böckerna går på lågfart. Baserad på en sann historia tycker jag är rena njutningen att läsa och ger en nästan meditativ känsla. Lugnt och ingående beskrivs vänskapen mellan författaren och L, som den nya väninnan kallas i boken, och vi som läsare får följa när de diskuterar litteratur, skrivandeprocesser och livet sittandes på cafeér och restauranger eller hemma hos författaren. I De välvilliga byggs ett spänningsförlopp succesivt upp och gör, som någon nätrecensent skrev, att ”handlingen emellanåt står och stampar på samma ställe”, något som jag också håller med om, men ser som något positivt och nödvändigt. I båda böckerna pågår nämligen ett psykologiskt spel mellan karaktärerna, något som underbyggs och förstärks av just detta långsamma. Genom att försvaga och förminska huvudkaraktärerna framträder de nyvunna vännernas respektive, mindre smickrande, sanna jag sakta men säkert. Både böckerna avslutas med ett slags förräderi.

När jag läser de här böckerna tänker jag på vad vänskap är och kan vara. Vad är som driver dessa nyvunna vänner att bete sig som de gör? Och hur jag själv skulle ha reagerat och betett mig om jag mött människor i en liknande situation?

Detta är två mycket läsvärda romaner och trots att de handlar om två kvinnor, mödrar, i olika åldrar,  länder och samhällsklasser, så har de en hel del gemensamt. Vill avsluta med ett stycke ur Baserad på en sann historia:

”Hur gör folk, för att lyckas skriva, älska, sova i ett sträck, servera barnen en varierad matsedel, låta dem växa upp, låta dem ge sig av utan att klamra sig fast vid dem, gå till tandläkaren en gång om året, gymma, vara trogna, inte börja röka igen, läsa böcker + tecknade serier + tidskrifter + en dagstidning, inte hamna helt efter när det gäller musik, lära sig andas, inte sola utan solskydd, handla en gång i veckan utan att glömma något?”

/ Anna R, Stadsbiblioteket

Grubblerier från Stockholms innerstad

de-dödas-verkliga-antalNicke är en välutbildad medelklasskvinna i 40-årsåldern, som är bosatt i Stockholms innerstad och arbetar som förlagsredaktör. Lyckad till det yttre, men vad gömmer sig i hennes inre? Nicke har ett par misslyckade relationer bakom sig och står nu mitt livet med en massa lösa trådar.

När jag läser De dödas verkliga antal av Lotta Olsson så för mig tankarna till Jenny Offills roman Avd. för grubblerier. Här finns samma flöde av tankar och grubblerier om livet, döden, relationer, kärleken och moderskapets vara eller icke-vara. I De dödas verkliga antal blandas vardagsbetraktelser, som tex butiksbesöken till Lidl, med livets stora frågor, där döden är ständigt närvarande och gör sig påmind i stort och smått och genom de dödsrunor som återkommer i boken. Texten är sävlig, eftertänksam och poetisk, men orden och tankarna flödar och skapar ett behagligt driv. Vi får göra nedslag under Nickes uppväxtår, lära känna hennes familj, relationen till systern, minnas den olycksaliga katten hon skaffade, lära känna mannen som inte var bra nog, mannen som var det, mannen som inte ville lämna sin fru och barnet som kanske aldrig blev till. Lotta Olsson har tidigare gett ut lyrik och De dödas verkliga antal är hennes debutroman. Detta är en läsvärd och trevlig, om än något flyktig bekantskap.

Anna R, Stadsbiblioteket

Enbent flykt från rättvisan i Astragal

astragalDet är Frankrike, Paris och 1960-tal. Anne rymmer från ett fängelse för unga kvinnor och i flykten skadar hon språngbenet, astragalen i sin fot. Hon släpar sig fram genom skogen ut på landsvägen och blir där upplockad av Julien, som även han har ett förflutet som fängelsekund. Detta innebär början på en långsamt stapplande enbent flykt från rättvisan.

Anne inleder en kärleksrelation med Julien och förflyttar sig med hjälp av honom från lägenhet till lägenhet, vars innehavare alla befinner sig i samhällets periferi. Anne är en ung flicka på glid – gladlynt, rastlös och orädd, detta trots sin totala utsatthet och trots att vissa bekantskaper kräver tvivelaktiga motprestationer för sin givmildhet. Som vuxen, mamma och kvinna ser jag varningsflagg överallt, men allt som sker i handlingen, sker utifrån Annes unga sinne – spontant, oreflekterat och utan en minst gnutta moralisering.

Berättelsen rör sig  i Annes nu, med undantag för några få återblickar till fängelsetiden – och som läsare undrar jag och väntar på svar – vem är Anne, vad hon varit med om tidigare och vad har fört henne till denna plats i livet? Astragal är skriven av den fransk-algeriska Albertine Sarrazin som gick bort redan vid 29-års ålder och delvis är självbiografisk. Detta är kanske anledningen, tänker jag, till den knapphändiga bakgrundshistorien.Förordet av Patti Smith ger dock mer kött på benen om Sarrazins eget liv.

Astragal utkom på franska 1965 och på svenska två år senare. Detta är en nyöversättning utgiven 2016.  Över 50 år har gått, men romanen känns ändå aktuell (med undantag från all rökning som sker överallt även på sjukhusrummen) och jag tänker att den här boken mer än väl kan sättas i handen på en ung läsare av idag!

/ Anna R, Stadsbiblioteket

albertine

I vilt tillstånd

9100145017I vilt tillstånd av Roxane Gay handlar om Mireille som tillsammans med sin make Michael och lille son är på besök hos sina föräldrar på Haiti. När familjen ger sig av från föräldrarnas villa ut på en utflykt, så omringas de plötsligt av svarta jeepar varefter Mireille dras ur bilen och förs bort. Mireilles pappa får nästan omedelbart besked om lösesumman, men vägrar betala trots Mireilles makes protester. I fångenskap placeras Mireille i bur och misshandlas och våldtas om vartannat.

I bokens handling får vi inledningsvis ta del av Mireilles fruktansvärda upplevelser under fångenskapen hos kidnapparna, men det finns samtidigt ett parallellt berättarspår i form av en kärlekshistoria, där vi får reda på hur Mireille och hennes man träffades och blev förälskade. Bokens senare del berör tiden efter fångenskapen, hur Mireille tar sig vidare – eller kanske rättare sagt, misslyckas med det.

I fokus för handlingen ställs hela tiden frågor om kön, klass och etnicitet. Till exempel sätts de enorma klasskillnaderna på Haiti och Michaels amerikanska lantliga medelklassbakgrund i kontrast till Mireilles välbärgade familjs rikedomar, och den diskriminering som Mireilles pappas utsattes för på arbetsmarknaden under sina år i USA och hur Mireille haitiska bakgrund och ljusbruna hudfärg ogillas av hennes vita amerikanska svärmoder till den amerikanska synen på Haiti i stort. Kön, klass och etnicitet-problematiken har många förlorare men Gay återkommer till att den största förloraren alltid är kvinnan, oavsett vilken klasstillhörighet och etnicitet hon har.

235544b

Roxane Gay (Copyright/fotograf: Jay Grabiec)

I vilt tillstånd är både en fantastisk och fruktansvärd bok på en och samma gång. Bilderna av en vansinnig smärta, sorg och en människa i ruiner blandas med en hoppfull innerlig kärlek och kvinnligt systerskap. Den sinade bröstmjölken är något som Mireilles berättarjag återkommer till i boken. Hon lämnades kvar av sin far hos kidnapparna så länge att hon inte längre kunde ge sin son bröstmjölk mer. Det är rått, starkt, osentimentalt och, inte minst, tidskrävande – för vad händer egentligen en människa som genomgår det Mireille går igenom – och hur blir man någonsin hel igen?  Och slutligen – aldrig har jag läst en bok vars grafiska design varit så helt uppåt väggarna fel i förhållande till handlingen – ljusrosa omslag, lila insidespärmar och växtlika grönspräckliga sidkanter. Men det har Gay säkerligen haft en tanke med.

/ Anna R, Stadsbiblioteket