2 x Hans Gunnarsson!

  

 

 

 

 

 

 

 

Två romaner av Hans Gunnarson
Jag kände för ett tag sedan att jag hade läst en feelgood-roman för mycket på sista tiden och behövde något helt annat. Nu finns det väl inte direkt någon genre som heter feelbad, men visst finns det en hel del böcker som skulle kunna ingå i en sådan!? Hans Gunnarsson är en författare som har varit verksam i över 20 år och gett ut ett tiotal romaner. Jag har sett hans böcker skymta förbi i biblioteket men inte fäst något större intresse vid dem förrän nu. Jag hittade hans senaste roman Rum för resande (2016) på hyllan och tyckte att den verkade vara precis en sådan bok som jag var sugen på. Efter att ha läst den kände jag direkt ett behov av att läsa mer av denna författare och valde då Allt ligger samlat (2009). Så skönt det var efter feelgood-träsket som jag fastnat i ett tag att få de här berättelserna, med riktiga känslor, verkliga människor, verkligheten som den faktiskt är ibland – ett slag i magen, illamående, en kvävande känsla… Gunnarsson är väldigt bra på att beskriva den vanliga människan, ensamheten man kan känna i sig själv och svårigheten som så ofta finns mellan människor att verkligen nå fram till varandra. Även miljöbeskrivningarna är på pricken, t ex. den folktomma svenska lilla orten där torget ligger helt öde mellan tidigare affärslokaler som står tomma bakom trasiga persienner och det enda som bryter tystnaden är ljudet från den nedsänkta Volvon, med två av traktens ungdomar som blivit kvar och kör omkring…

Jag kommer definitivt att läsa fler av Hans Gunnarssons böcker!

Rum för resande

Ett yngre par tillsammans med sin bebis ger sig av på en bilresa genom ett högtryckshett sommar-Sverige. Målet är att söka upp kvinnans biologiska mor. Mitt ute i småländsk glesbygd driver en kvinna ett bed and breakfast tillsammans med sin psykiskt sjuka vuxna son. Sedan farleden förbi orten flyttades har de knappt några besökare alls längre. Mötet mellan dessa två familjer kommer allt närmare ju längre berättelsen skrider och det går att ana att det hela kommer sluta i en våldsam kollision. Resan blir verkligen en resa rakt mot det skoningslösa ödet.

 

 

Allt ligger samlat
Två medelålders par träffas för en parmiddag i ena parets lägenhet i en förort till Stockholm. De känner inte varandra sedan tidigare utan har bara träffats en gång ute på krogen. Konversationen går minst sagt trögt och hålls på ett väldigt ytligt plan, men alla har sina egna mörka känslor som i takt med det snabbt stegrande alkoholintaget börjar sippra fram. Det ena paret är på väg att separera och förhållandet är i stort sett redan slut. Det andra paret har en son som är sjuk i cancer och de vet i stort sett att han inte kommer att klara sig. Gunnarsson ger en klockren bild av hur mycket ytlig konversation som kan föras i ett rum utan att något av det som verkligen betyder något blir sagt. Någon pratar utan att lyssna, ställer frågor men lyssnar inte på svaret. Någon anstränger sig till bristningsgränsen för att visa upp en skämtsam, glättig sida, någon säger egentligen ingenting alls…

Maria L

 

Höstmys med spoilervarning!

Obs! Inlägget kan innehålla spoilers inför bibliotekets höstens böcker, som anordnas onsdagen 22 november.

Höstmys

Nu är den här igen. Den bästa tiden på året. Mörkret börjar smyga sig på och en massa nya bokutgivningar står och trycker bakom varenda hörn, redo att attackera den lässugne.

I höstrusket kan det ibland vara svårt att komma ihåg allt det som är gott med årstiden och, som för att påminna mig lite, går jag då och då in på mitt lånekonto och spanar in mina bokreservationer. Där ser det minsann riktigt trevligt ut. Ser ut som jag har böcker från alla bibliotekets hyllor och hörn att vänta. Vilken bra höst det kommer att bli!

Vilken/vilka böcker ser jag mest fram emot?

 När jag ögnar igenom min höstlista är det vissa titlar som sticker ut mer än andra. Dan Browns nya bok som har fått titeln Begynnelsen är jag hemskt nyfiken på. Inte just på boken utan mer på suget hos läsaren (arbetsskadad? Kanske). Nu var det så längesedan han gav ut någonting så man kan inte låta bli att undra om hans läsare fortfarande finns kvar? Kommer det bli en Dan Brownfeber igen, eller har han haft sina 15 minuter i rampljuset? Det är jag nyfiken på att se i höst.

Jag ser också ovanligt mycket fram emot att få läsa P.C Jersilds bok Tivoli, som handlar om en framtid där Gröna Lund ersätts av ett äldreboende med guldkant. Det låter helt galet och otippat på något vis. Den kan man ju inte missa!

 

 

En annan bok som jag verkligen längtar till är Sleeping Beauties, skriven av far och son King (Stephen King och Owen King), som är en spekulativ roman om vad som kan tänkas hända om en apokalyptisk katastrof drabbar oss och alla kvinnor sätts i ett katatoniskt tillstånd. Vad händer då? En planet utan kvinnor? Är inte det intresseväckande så säg?

 

Hmm…låt mig tänka efter, vad annat intressant händer i höst? Jo, debutromanen Stanna hos mig, skriven av Ayòbámi Adébáyò. Jag har fått för mig att det ska vara samma känsla i den här boken som i, vårens succé, Vända hem med Yaa Gyasi. Vet inte om detta stämmer men min förförståelse är sådan. Rent dramaturgiskt verkar de skilja sig åt då det i Stanna hos mig har fokus på en karaktär, en kvinna och dennes familj och öde i ett turbulent och politiskt svajigt Nigeria. Men känslan och de politiska undertonerna, som jag speciellt uppskattade i Vända hem, ska man nog också kunna finna i den här boken. Den verkar också ha inslag av den hjärtskärande problematiken som dyker upp i TV-serien Big love (en av de bästa serierna ever), så den här boken låter verkligen som någonting för mig. Längtar så.

Som sagt, det finns hopp om livet och jag hoppas verkligen att du som läser detta också hittar någon riktig godbit i höstens litterära gottepåse.

Frida H – Stadsbiblioteket

Här finns böckerna:

Begynnelse

Tivoli

Sleeping Beauties

Stanna hos mig

Vargarnas historia

Vargarnas historia av Emily Fridlund är en spännande bok med ett vackert, målande språk. Jag sträckläste den, nästan mot min vilja, i början av sommaren och det är en berättelse som stannat kvar hos mig. Det är en otäck historia som utspelar sig i en storslagen natur. Miljöskildringarna är fantastiska och man förflyttas direkt till skogarna och sjöarna i Norra Minnesota. Känner hur träden och hundarna luktar och hur det känns att paddla kanot över tysta, svarta vatten.

Här bor 15-åriga Linda med sina föräldrar. Närmaste samhälle, Loose River, ligger en bit bort. De bor i ett litet hus mitt ute i skogen. Det är fattigt och kallt. Linda är ensam och udda och verkar inte på ytan vara så värst intresserad av människor. Hon känner sig hemma i skogen, bland djuren och i kanoten på sjöarna. Där får hon vara ifred och där är hon kompetent. Lumpiga second hand-kläder, fattigdom och brist på social kompetens spelar ingen roll.

Men hon dras ändå till andra, framförallt till andra som också är udda. Den nye läraren som inte riktigt hör hemma. Klasskamraten, som bor i en husvagn och har rätt dåligt rykte. Hon ägnar mycket tid åt att fundera över dem och gör också valhänta kontaktförsök.

Vargarnas historia är titeln på ett skolarbete Linda gör på temat Människans historia. Hon vinner ett pris för mest originella arbete och en av domarna frågar: ”Vad har vargar med människans historia att göra?”. Linda svarar: ”—-Vargar har faktiskt inget alls med människan att göra. De undviker oss helt om de kan”. Det känns som en beskrivning av Linda, hon vill helst undvika människor, något som naturligtvis inte går.

 

Så flyttar ett ungt par med en liten 4-årig son in i grannhuset och Linda iakttar dem noga och intensivt, på avstånd. Ett slumpartat möte med mamman och pojken, Patra och Paul, leder till att Linda blir Pauls barnvakt. Patra är varm och sympatiskt och Linda blir nästan som en extra medlem av familjen. Hon dras in i deras till synes mysiga och hemtrevliga värld. Men nu kommer den vuxna Linda in i boken. ”Under rättegången frågade de flera gånger: När blev du säker på att något var på tok? Och svaret var antagligen: direkt”.

Detta bekräftar vad man redan förstått, något är fel. Och som läsare slits jag mellan irritation över Lindas passivitet och ångest över hennes situation som hjälplös åskådare.

Maria P., Bokbussen

Här finns boken att låna!

-Perfekt läsning i höstmörkret!

Jag ser dig av Clare Mackintosh

Clare Mackintosh slog igenom med debutromanen Jag lät dig gå som har sålts i över en miljon exemplar. Nu är hon äntligen tillbaks med ännu en bladvändare.

I Jag ser dig får vi följa pendlaren Zoe Walker som av en slump ser ett foto av sig själv bland annonserna i en Londontidning. Annonsen hänvisar till hemsidan: findtheone.com med texten: ”Gift kvinna söker diskreta tillfälliga förbindelser. Sms:a ANGEL till 69998 för bilder.”

Zoeys familj och vänner tror bara att det är någon som liknar henne på bilden. Men Zoey är övertygad om att det är något som inte stämmer. Dagen efter dyker det upp en ny annons med en bild på en annan kvinna och så fortsätter det. När en av kvinnorna från annonserna hittas död blir Zoey fast besluten att ta reda på sanningen bakom bilderna. Till sin hjälp söker hon upp polisen Kelly Swift.

I vartannat kapitel får vi följa Zoey och i vartannat polisen Kelly. Emellanåt får vi även följa en tredje person, någon som bevakar kvinnor på tunnelbanan…

Jag ser dig är en psykologisk thriller i stil med Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. Boken är relativt snabbläst och det går fort att komma in i handlingen. Jag är vanligtvis inte jätteförtjust i spänningsromaner, men denna rekommenderar jag verkligen. Perfekt läsning nu i höstmörkret!

/Sanna, Stadsbiblioteket

Här finns boken!

Det osminkade riktiga livet 

Jag har precis läst två romaner om det riktiga livet. Det riktiga livet?  Vad menas då med det? Jo, när man läser en roman och man i sitt inre kan se, lukta, höra, känna och nästan röra den man läser om. Och det är osminkat och oförställt.

finna sigDen första romanen är Finna sig av Agnes Lidbeck som handlar om Anna som går från att vara en ung kvinna till att bli mamma/vuxen/hustru och hur hon känner, tänker och påverkas av detta. Boken utgörs av korta stycken snabbläst text som ger en närgången beskrivning av familjelivets vardag mitt i mammablivandets epicentrum – det är frispråkigt, intimt och osminkat. Vi bjuds i texten in till Annas mest privata och får ta del av både en och annan förbjuden tanke. Vad får man som kvinna, mamma och människa egentligen tänka, känna och göra? Om sina barn? Om sin man? Är det ok att längta efter att bli åtrådd av en annan man? Trots att man lever i en parrelation och just blivit mamma? Är det ok att ifrågasätta familjebildandet vara? Här dras flera kvinnliga tabun i dagens ljus.

till minne avDen andra romanen är Till minne av Berit Susanne Fredriksson av Anna Ringberg. Boken handlar om Susanne, Sussi, som är sjuk i KOOL. Hon hostar, har svårt att andas, blöder och rör sig med svårighet. Hon har därtill blivit lämnad av sin man, saknar närheten och längtar efter att åter bli åtrådd, har en son som stundom skäms över henne och sitter fast i sin lägenhet med en syrgasgrimma i näsan och en cigarett mellan fingrarna. Vi får följa henne den sista tiden i livet och i tillbakablickar, i tankarna som far fram och tillbaka. Detta är en 135 sidor tunn bok, där vi osminkat och intimt i korta meningar, lär känna Sussi och där missbruket, ensamheten och sveken är en ständig följeslagare.

 

/ Anna R, Stadsbiblioteket

Ulla-Maria Andersson. Om ett barns utsatthet, ett liv i drogmissbruk och kvinnofängelset Hinseberg.

 

Ulla-Maria Andersson kom i våras ut med tredje delen i sin självbiografiska romanserie. Böckerna heter ”Du skulle sagt som det var”, ”Kära Hinseberg” och ”Du sjöng mig hem”. Jag har precis läst de två första delarna.

Genom att läsa kan man som bekant ta sig till ställen man aldrig skulle komma till i verkligheten, tider, världar. Vissa böcker gör detta mer kännbart än andra och just nu känns det som att jag på nära håll sett rakt in i ett barns förtvivlat utsatta uppväxt och därefter befunnit mig bland fångarna på kvinnofängelset Hinseberg på 70-talet.

Böckerna handlar om Katta. Första boken, ”Du skulle sagt som det var”, är en (mag)-stark skildring av hennes uppväxt i en förort till Stockholm med en psykiskt labil mamma som mest står inne i lägenheten och smyger bakom gardinerna eller går ut på balkongen för att skälla ut barnen som leker på gården. Hon beskriver hur mamman har olika ansikten, ett vänligt som hon visar upp när andra människor är med och ett helt annat som hon har när de är ensamma. Hon kan växla snabbt mellan dessa två lägen. Pappan finns där men han räcker inte till och man anar mellan raderna att även hans liv är en kamp. Katta blir även sexuellt utnyttjad av sin farfar. När det är dags för henne och hennes bror att tillbringa veckan på sommaren hemma hos farfar så är det nästan svårt att läsa vidare.

I början av den andra boken, ”Kära Hinseberg”, har Katta precis fyllt 18. Redan som 11-12-åring började hon sniffa och röka hasch. Ganska snart börjar hon missbruka amfetamin. Hon försörjer sitt missbruk genom stölder och inbrott. 18-årsdagen blir en slags vändpunkt i livet eftersom hon då blir straffmyndig och det dröjer inte många dagar förrän hon hamnar i fängelse för första gången. Det blir många vändor ut och in på kvinnofängelset Hinseberg som till slut kommer att stå för en slags trygghet. Personalen där blir som de föräldrar hon aldrig haft. Boken slutar med att Katta blivit gravid och bestämt sig för att försöka ordna upp sitt liv. Av baksidestexten till del 3 att döma kommer det dock att krävas många turer till innan hon kommer rätt i livet. Bland annat kommer hon att bli tvungen att lämna bort sitt barn.

Böckerna bygger som sagt på självupplevda händelser och det kan man verkligen känna när man läser dem. Man kommer så nära detta liv, barnets utsatthet, övergreppen, t o m amfetaminruset kan man känna. Det är hemskt – men samtidigt hoppfullt.

Den 18 oktober kl 19.00 kommer Ulla-Maria Andersson till Vallås bibliotek på ett författarbesök. Kom gärna och hör henne själv berätta om sitt liv och sina böcker. (Förbokning Vallås bibliotek, 035-137194, entré 100kr, stud 50 kr)

Så här skriver hon om sitt föredrag:

”Min livshistoria upprör och berör, men den inger också hopp. För trots att min dotter hann fylla elva år innan vändpunkten kom, så har mycket fantastiskt hänt sedan dess. Jag är ett levande bevis på att det aldrig är för sent att förändra. Och om man orkar, vågar och vill, kan det bli hur bra som helst.”

/Maria L

Fotot av författaren är taget av Pernilla Wahlman

Här finns böckerna att låna!

 

 

 

 

Tack Jack!

It was twenty years ago today.

Nej, det är faktiskt fyrtioett år sedan Ulf Lundell debuterade med en modern klassiker nämligen Jack, en delvis självbiografisk bok. Boken har två huvudpersoner Stockholm som blir ett Du och Jack, handlingen utspelar sig huvudsakligen i Stockholm under en period av fem år på sjuttiotalet. Jack och hans kompisar ägnar mesta tiden åt att knulla, supa och röka brass. Trots Jacks kärlek till staden drar gänget iväg till Gotland för att fira midsommar. Där fylls dagarna med knark och fylla och jakt på villiga damer, det går sådär. Tillbaka i Stockholm slår baksmällan till och boken får ett mörkare stråk och några av vännerna går under av för mycket drogande.

Boken är uppdelad i tre delar och skildrar olika skeden i Jacks liv, där första delen är ett ständigt festande, livet är gott att leva.

Del två är en dagbok där Jack bor i kollektiv, ströjobbar, reflekterar över tillvaron och skriver på romanen med stort R. Livet är inte bara en fest utan baksmällan sätter in.

I del tre inser Jack att livet inte bara kan levas glatt, förr eller senare måste man ta tag i sitt liv och göra något av det. En sommar lever han med Marlena som får lite ordning på honom. Han hittar hem på något sätt.

Efter att ha läst om boken vill jag rekommendera den till alla som vill ha en stor läsupplevelse av bångstyrig litteratur.

För alla er som läste den på sjuttiotalet.

Läs om den. En nyutgåva från 2016 har ett nyskrivet förord av Ulf Lundell. Ni blir inte besvikna.

Här finns boken att låna!

 

 

/Lennart

Bokcirklar.se+Halmstad stadsbibliotek=sant

Sedan den 1 mars drivs Bokcirklar.se av Kultur i Väst tillsammans med Göteborgs stadsbibliotek, Litteraturbanken, Region Halland och Halmstads stadsbibliotek.

Bokcirklar.se är en digital mötesplats för läsare, där ordnas läsecirklar och knyts kontakter. Man kan välja att träffas i verkligheten via sidan; eller läsecirkla i chatt- eller mejlform. Poängen är att läsare med gemensamma intressen ska få kontakt med varandra och diskutera sina läsupplevelser.

Inför min medverkan i redaktionen till Bokcirklar.se tvingades jag tänka efter:

Varför läsecirkla? Vad är meningen med det egentligen?

Ibland kan det vara så att det som är mest självklart för en själv samtidigt kan vara det som är svårast att motivera för någon annan, därför har jag den senaste tiden funderat på detta.

Som vanligt när det kniper tog jag mina kära kollegor till hjälp (vad gjorde jag utan dem?) och här kommer några inpass:

”Läsupplevelsen blir större när den delas, andra ser saker i berättelsen som jag missat eller tolkat annorlunda. ”

 ”Att vidga sina estetiska och kunskapsmässiga vyer.”

”Grejen med att läsecirkla är att vidga perspektiven efter läsning och få ta del av andras tolkning för en bredare förståelse. Det finns alltid flera sidor av en berättelse och risken är att man missar mycket på att inte diskutera det man läst. ”

Mina egna svar tangerar så klart deras: för att det alltid (alltid) tillför något att diskutera en bok med någon annan som läst den. Inte minst gäller det något som en själv varit tveksam till. En bok som jag avfärdat med några alltför snabba slutsatser kan plötsligt växa till sig framför mina ögon i samtal med andra. Kommer till exempel ihåg att jag uttryckte mig negativt om Rosa Liksoms roman Kupe nr 6. Jag hade fastnat i en trist åsikt om att den var alltför tryfferad med adjektiv, var och varannan rad. Men tillsammans med mina cirkelvänner kunde jag plötsligt se bokens fördelar; humorn och svärtan och när kvällen var slut var jag romanens främste tillskyndare!

Vilka böcker lämpar sig för cirklande då då? Det beror väl på cirkeln tänker jag och aktar mig för generaliseringar. Två erfarenheter här från biblioteket har präglat mig mycket den senaste tiden och är sådant som skulle vara roligt att utveckla närmare.

Lyrik! Jag säger bara lyrik! Hur roligt och intressant är det inte att välja en (1) dikt att samtala om. Det är något väldigt sympatiskt ja rentav demokratiskt att läsecirkla om en dikt. Ingen behöver känna eller tänka ” Äsch jag har inte hunnit läsa hela boken”. Dikten är överblickbar. Man kan läsa den högt för sig själv eller för någon. Lyssna på en inläsning, i skrivande stund har jag precis lyssnat på Horace Engdahs fina inläsning av Karin Boye-dikten Jag känner dina steg. Den finns på Litteraturbanken.se Bara några klick bort!

Ljudböcker eller talböcker är också spännande att använda i en läsecirkel. Vad gör det för skillnad för läsupplevelsen att ta in boken genom öronen istället för ögonen? Inläsarens betydelse? Kan hen tillföra boken andra dimensioner? Kan rätt inläsare bidra till att jag får en ännu starkare läsupplevelse än om jag läst boken med ögonen? Kan fel person a andra sidan stjälpa hela lasset?

Frågor, frågor. Några svar kanske kan infinna sig bland läsvänner på bokcirklar.se, i din läsecirkel eller på biblioteket.

Elisabeth Skog

 

 

 

Enbent flykt från rättvisan i Astragal

astragalDet är Frankrike, Paris och 1960-tal. Anne rymmer från ett fängelse för unga kvinnor och i flykten skadar hon språngbenet, astragalen i sin fot. Hon släpar sig fram genom skogen ut på landsvägen och blir där upplockad av Julien, som även han har ett förflutet som fängelsekund. Detta innebär början på en långsamt stapplande enbent flykt från rättvisan.

Anne inleder en kärleksrelation med Julien och förflyttar sig med hjälp av honom från lägenhet till lägenhet, vars innehavare alla befinner sig i samhällets periferi. Anne är en ung flicka på glid – gladlynt, rastlös och orädd, detta trots sin totala utsatthet och trots att vissa bekantskaper kräver tvivelaktiga motprestationer för sin givmildhet. Som vuxen, mamma och kvinna ser jag varningsflagg överallt, men allt som sker i handlingen, sker utifrån Annes unga sinne – spontant, oreflekterat och utan en minst gnutta moralisering.

Berättelsen rör sig  i Annes nu, med undantag för några få återblickar till fängelsetiden – och som läsare undrar jag och väntar på svar – vem är Anne, vad hon varit med om tidigare och vad har fört henne till denna plats i livet? Astragal är skriven av den fransk-algeriska Albertine Sarrazin som gick bort redan vid 29-års ålder och delvis är självbiografisk. Detta är kanske anledningen, tänker jag, till den knapphändiga bakgrundshistorien.Förordet av Patti Smith ger dock mer kött på benen om Sarrazins eget liv.

Astragal utkom på franska 1965 och på svenska två år senare. Detta är en nyöversättning utgiven 2016.  Över 50 år har gått, men romanen känns ändå aktuell (med undantag från all rökning som sker överallt även på sjukhusrummen) och jag tänker att den här boken mer än väl kan sättas i handen på en ung läsare av idag!

/ Anna R, Stadsbiblioteket

albertine

Bokåret som gått

Nu när året går mot sitt slut så är det dags för summeringar av året som varit i form av årskrönikor, prisutdelningar och galor.

Jag tänkte dela med mig av läsupplevelser som på olika sätt varit aktuella under 2016.

Den 5 april 2016 tillkännagavs årets ALMA-pristagare. Priset delas ut till minne av Astrid Lindgren och är världens största internationella barn- och ungdomslitteraturpris. Årets vinnare blev i min mening rättvist tilldelat den amerikanska författaren Meg Rosoff.Meg_6219.jpg

Rosoff skriver böcker för äldre barn och unga och går att hitta på unga vuxna-avdelningen här på Stadsbiblioteket. Det är böcker med stort djup, mycket allvar, men också så mycket skratt och finurliga karaktärer. Ofta är huvudkaraktärerna, precis som Rosoff själv säger, kraftfulla och självsäkra unga kvinnor eller identitetskrisande och mesiga unga män.

Jag har precis avslutat läsningen av Rosoffs I begynnelsen var Bob som har gett mig en julläsning med mycket skratt och njutning. Bob är inte bara en slarvig, skräpmatsälskande och kärlekskrank tonårig kille utan även Gud som med hjälp av sin assistent beslutar om allt som ska hända på hans planet – Jorden.  Bob förälskar sig i Lucy, en vanlig dödlig människa och sköter inte riktigt sitt jobb. Översvämningar med mera skakar Jorden, men Bob prioriterar precis som en tonåring skulle göra. Hysteriskt rolig bok! Börja 2017 med att läsa denna eller någon annan av Rosoffs godingar.

Ett annat pris är ju svenska Augustpriset där 2016 blev året då Ann-Helén Laestadius kammade hem priset i barn- och ungdomskategorin för sin Tio över ett. Boken handlar om en mycket märklig flytt, det är flytten av en stad.
laestadius_ann-helen_1

I Kiruna pågår förberedelser för fullt för att flytta stadens hus och invånare längre bort från gruvan som verkligen dominerar staden. Maja är uppvuxen i Kiruna och har hela hennes liv där. Den oro för förändring och det kommande uppbrottet från barndomshemmet gör Maja ont. Hennes pappa arbetar i gruvan, men hon har aldrig vågat besöka honom. I hemlighet har hon packat väskor med livsnödvändiga saker till hela familjen. Väskorna står redo till då gruvsprängningen går fel och familjen måste fly, så tänker Maja. Varje natt ställer hon klockan på tio över ett för att inte missa nattens sprängning och den eventuella katastrofen. Sömnrubbningen gör till slut att Maja inte klarar av vardagen.

Det finns ganska tydliga paralleller till barn och unga i krigsdrabbade områden, där bomber stör nattsömnen och skapar en oro som är förfärlig. Att växa upp utan trygghet, där man inte vet om man får bo kvar i sitt hem nästa dag eller inte gör ont att tänka på. I boken ryms också närheten till andra kulturer, så som den samiska och en diskussion om ursprung, etnicitet och identitet. Boken som på utsidan ser ut att vara en vanlig kärleksbok för unga har alltså ett större allvar än så.

115749_dylan_bob_1Vi har ju redan varit inne på Bob, så Nobelpriset i litteratur får väl också nämnas. Att Bob Dylan fick priset 2016 är något som vi inte kommer att glömma. Man får tycka vad man vill om Svenska Akademins beslut, men jag lyssnar gärna på The Times they are a-changin som en avslutning på 2016.

/Jessica Stadsbiblioteket

 

OBS! Bilden av Meg Rosoff är tagen av Jean Goldsmith