Patentansökt våghalsigt sex på drift i New York

IMG_1494Till den fjärde och sista läsecirkelträffen hade vi läst Cyklonmannen av Sture Dahlström. Boken handlar om författaren och uppfinnaren Caotico Q Himmelstrutz som uppfunnit en heltäckande kondomdräkt, kallad pestharnesken, som han testar i sexuella möten med ett flertalet mer eller mindre villiga kvinnor.

Någon inledde samtalet med att berätta att hen anammat den lästeknik som vi konstaterat passar bäst när man ska läsa ett surrealistiskt verk – nämligen att bara ge sig hän, följa med i strömmen, utan att analysera.  Berättelsen om forskarprojektet och pestharnesken  är rolig, tyckte samma. Någon annan tyckte att historien var för spretig och ingen vidare. En tredje tyckte att berättelsen beskrev ett uppror mot vårt samhälles strukturella socialisering, en process som i boken benämns som fördvärgning  och där staten går in som en fördvärgningsapparat. Det nämndes också att boken har flera roliga småhistorier som tex när Caotico sitter under ett skynke och lurar av journalister pengar eller som när han gör en PR-kupp i form av fejkade konststöld, för att göra sin konstnärsvän känd.

Boken har många delar där sexuella aktiviteter pågår. Vi diskuterade hur vi såg på dessa. Någon tyckte att alla sexuella möten i boken beskrevs utan känslor, utan kontakt, utan närhet och att dess enda mål var orgasm. Vi diskuterade maktförhållandena mellan den manlige huvudkaraktären och alla kvinnor som han har sex med och kom fram till att det i många delar primärt rör sig om den manliga sexualiteten. Någon tyckte att det vid några tillfällen i boken även rör sig om våldtäkt genom IMG_1499dubbelheten att kvinnorna säger nej och menar nej, men det ändock tolkas som ett ja av Caotico. Det kan också vara svårt att veta om det som sker verkligen sker och man måste nästan lägga ner försvarsmekanismerna, tyckte en annan, då historien glider mellan dröm och verklighet. När Caotico träffar en kvinna, så beskrivs en massa sex, ömsom vad han vill göra, och ömsom vad han gör och han går utom och inom sig själv och man vet inte riktigt vad som är verkligt och ej.

Hur är han då som person Caotico? Är han Sture alter ego? Om han hade funnits på riktigt, så hade han varit en mycket störig person, tyckte någon, då han vänder upp och ner på andras liv. Någon trodde att Caotico kanske representerade ett liv som Sture hade velat leva.

Vi lyfte Caoticos uppfinning till diskussion. Ibland så beskrivs den som extremt tunn, knappt kännbar, nästintill helt osynlig och ibland helt tvärtom som heltäckande tjock plast som prasslar, försedd med ett tillhörande andningsrör som sticker ut ur huvudet och som man blir helt rödrosig och svettig av att bära. Miljöaspekten lyfts också, konstaterade vi, när patentansökan diskuteras, så ifrågasätter Caoticos kompis om det inte blir en massa miljöfarligt avfall om en masskonsumtion av pestharnesken drar igång, men då svarar Caotico lugnande att den löses upp av sig själv efter tre månader.

Sture Dahlström

Sture Dahlström

Vi diskuterade språket som vi alla höll med om var hyggligt i boken. Någon sa att hen kände att alla könsord gick i inflation, så varefter handlingen fortskred, ju mindre betydelse och intryck gav dessa.

Under läsningen noterade flera av oss att Caotico vid flera tillfällen blir inlåst i berättelsen. En gång i en skyskrapa med vita slavar när en ytlig bekant ska skriva en biografi om honom och en annan gång i slutet av boken när pestharnesken testas i ett laboratorium. Detta sker även med hans vänner, tex konstnären som låses in, men är lycklig för han får göra det han älskar mest – måla. Vi funderade på vad Sture ville säga med detta. Vi funderade på om det kunde tolkas som att människor kan bli låsta i en roll och position i livet som begränsar dem, men att denna roll samtidigt kan innebära en trygghet, stabilitet och ett helt normalt tråkigt svenssonliv, dvs allt som Caotico står tvärsemot. Detta visar sig också genom Caoticos ovilja att bli publicerad, för då kan ha, ju (tvi vale) bli en succé, få åka på boksigneringsturnéer och delta i författarkvällar inför äldre bokläsandekvinnor på landsbygden. Det finns samhällskritik i boken tyckte någon, tanken om att frigöra sig från samhällets konventioner.

Vi noterade att boken är utgiven första gången 1992, men att den andas 1960-tal och sexuell frigörelse. Caoticos  uppfinning kunde vi dock relatera till den AIDS/HIV-epidemi som rådde i 1980-talet och in på 1990-talet, särskilt då USA.

I slutet av läsecirkelträffen, så summerade vi hela den surrealistiska cirkeln i stort och konstaterade att vi var nöjda, särskilt med andra tillfället, till vilket vi hade läst dikter av Erik Lindegren, och fick beskåda de konstverk av Halmstadgruppen som dikterna vad skrivna utifrån.

/ Anna R

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s