Läsecirkeln Afrikanska klassiker: Upp genom mörkret av Ngugi Wa Thiong’o

ngugi_wa_thiongo_foto_daniel_anderson

Foto: Daniel Anderson.

Nu har vi haft den andra träffen för Söndrums biblioteks och Stadsbibliotekets läsecirkel på temat afrikanska klassiker, denna gång träffades vi på Stadsbiblioteket. Vi diskuterade boken Upp genom mörkret av den kenyanske författaren Ngugi Wa Thiong’o. Boken följer en kenyansk familj i kolonialtidens slutskede där den spirande konflikten mellan de infödda och kolonisatörerna i skenet av Mau mau-upproret leder familjen till splittring och död. I handlingens fokus står den unge Njoroge som den ende sonen i familjen, som får möjlighet att utbilda sig.

Författaren Ngugi wa Thiong’o föddes 1938 i Kamiriithu i centrala Kenya. Sin första utbildning fick Ngugi vid en missionsskola och universitetstiden tillbringade han vid Makarere University College i Kampala, Uganda och senare vid universitetet i Leeds, England. Efter studierna undervisade han först i engelska vid Nairobi University College, föreläste därefter i afrikansk litteratur vid Northwestern University i Illinois, USA, och fortsatte därefter som lärare vid universitetet i Nairobi där han sedermera blev chef för den litteraturvetenskapliga institutionen. I slutet av 1970-talet fängslades Ngugi wa Thiong’o och tvingades att gå i exil i Storbritannien och  USA. Ngugi wa Thiong’o räknas som en av Kenyas främste författare. Sina första verk skrev han under studietiden i Uganda och romanen ”Upp genom mörkret” gavs ut 1964 och följdes av flera andra.

upp-genom-mörkretVad tyckte vi då om boken? Någon uttryckte att boken ger en fantastisk bild av de människors liv som boken skildrar, religionens inverkan och vikten av utbildning. Vi talade bland annat om glädjen, som huvudpersonen känner, inför att studera trots att han får gå åtta kilometer enkel väg för att komma till skolan varje dag. Romanen ger en klar bild av koloniseringen och dess effekter när man får följa den enskilda människans öde.

Vi diskuterade när boken utspelar sig (1950-talet) och när den gavs ut (1964). I dialogerna får vi veta att flera karaktärer deltagit både i det första och andra världskriget och en inblick i hur dessa afrikaner stred i krigen vid engelsmännens sida. Strejken, som äger rum i boken, funderade vi på om de tagit intryck av från soldaternas upplevelser från krigen. De hjälpte till att kriga sida vid sida med engelsmännen, kanske skulle de även själva kunna kämpa för sin egen befrielse?

De religiösa tonerna i boken talar om en profetia om att engelsmännen ska ge sig av. De vita engelsmännen är markägare och i romanen skildras afrikanernas sorg över att ha förlorat ägandet över marken och den bördiga jorden, vilket också försämrar deras möjligheter att kunna försörja sina familjer. Engelsmännen har sedan koloniseringens början nu bott i flera generationer i landet och ser Kenya som sitt land.

Det gamla uttrycket om att härska genom att splittra återkommer i boken. Landets över 40 olika etniska grupper och en karta, som liksom övriga Afrikas länder, har ritats med linjal utan hänsyn till reella förhållanden. I romanen beskrivs hur de svarta vänder sig mot varandra. Bristen på utbildning leder till den enskilda människans svårigheter att se i vilket sammanhang denne befinner sig.

Hur var boken att läsa? Splittrad, sa någon, och inte lika enkel som den förra boken, sa någon annan, men samtidigt med ett enkelt skrivet språk. Vi enades i att det nog var berättarrösterna i romanen som gjorde läsningen mer komplex. Författaren sätt att växla mellan vad och vems perspektiv man får inblick i, blir att det stundom blir många olika röster att följa.

Det finns även en lite Romeo och Julia-liknande historia i boken i relationen mellan Njoroge och en av hans klasskamrater Mwihaki, vars far ligger i konflikt med Njoroges familj. Vi avslutade diskussionerna med att diskutera det fantastiskt vackra bokomslaget.

/ Jörgen, Söndrums bibliotek och Anna R, Stadsbiblioteket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s