Av: Cecilia, Stadsbiblioteket
En kvinnas liv och ett lands historia – kantrade framtidsutsikter och sammanbrott.
En kropp att sörja av Tsitsi Dangarembga
Tsitsi Dangarembga är en författare, filmare och människorättsaktivist från Zimbabwe. En kropp att sörja är sista delen i en löst sammanhängande trilogi, men den går utmärkt att läsa helt fristående. Första delen kom redan 1988 och heter Nervous conditions, på svenska Rotlös. Rotlös var den första boken att publiceras på engelska av en svart kvinnlig författare från Zimbabwe. Den beskrev huvudpersonen Tambudzais uppväxt i en fattig landsbygd i Zimbabwe och hennes kamp för att skaffa sig en utbildning och framtid.
I En kropp att sörja har det blivit sent 90-tal och Tambudzai är i 40-årsåldern. Zimbabwe är självständigt men kämpar med stora ekonomiska problem. President Mugabe styr landet med järnhand mot avgrunden och såren från frihetskriget finns kvar.
Tambudzai har nått vägs ände. Hon, som har kämpat så hårt i hela sitt liv. Kämpat för att komma loss från fattigdom och fördomar, kämpat för framgång och en plats i den medelklass som växer fram i Zimbabwe. Nu har hon förlorat sitt arbete. Hon arbetade på en reklamfirma som copywriter, men tröttnade på att de vita som arbetade där fick erkännanden och löneförhöjningar för saker hon hade gjort. Hon kunde inte behålla sin bostad, utan har fått hyra ett rum i ett hyreshus för unga kvinnor. Det är bara det att hon inte är ung längre och föreståndarinnan missar inga tillfällen att påtala att hon inte passar in där. Hon sitter i sitt lilla hyresrum och vet att hon borde gå på anställningsintervjuer och söka ny bostad, men hittar inte längre drivkraften. Tillståndet i landet påverkar henne – vad är det för mening med alltihop när ens ansträngningar inte lönar sig? Det är till sist helt slumpmässigt vem som lyckas och inte. Tambudzei börjar bete sig mer och mer oacceptabelt och är sakta men säkert på väg mot ett mentalt sammanbrott.
Zimbabwe på slutet av 90-talet är ett våldsamt och oförutsägbart samhälle. Det avslutade frigörelsekriget mot apartheidsystemet kastar djupa skuggor. Alla är på högspänn, många är desperata. Många är krigsveteraner och har varit med om fruktansvärda saker under kriget. Våldet finns där under ytan och kan blossa upp på en kort stund. I helt vardagliga situationer som i väntan på bussen eller en kö utanför en affär kan plötsligt en hotfull och aggressiv stämning uppstå. I ett avsnitt i boken beskrivs hur en folkmassa snabbt förvandlas till en väsande mobb med avsikt att lyncha en ung kvinna bara för att hon försökt göra sig vacker. Tambudzai dras viljelöst med och håller plötsligt en sten i handen, redo att kasta den.
Tambudzai är en komplex mänsklig karaktär, en sorts antihjältinna: hon är egoistisk och ser bara det materiella, karriären. Ingen människa betyder något för henne. När hon försöker komma loss ur den hopplöshet och fattigdom hon har drabbats av och är hon definitivt beredd att trampa ner andra som kommer i hennes väg. Det är en tillvaro där ekonomiska realiteter slår stenhårt, och skyddsnätet är obefintligt om man faller och hur detta kan ta ifrån en människa hennes värdighet.
Läs en bok om ett Zimbabwe i förändring och med ett unikt men samtidigt allmängiltigt kvinnoporträtt.