Till semesterläsningen: snabbläst vardagsrealistiskt familjedrama!

Av: Cecilia, Stadsbiblioteket

Marie Aubert har tidigare skrivit två böcker, novellsamlingen Får jag följa med dig hem och romanen Vuxna människor som båda fått ett strålande mottagande.

Hennes senaste bok heter Jag är inte sådan här egentligen och här lyckas Aubert igen med att skriva fram relationer som skaver, barndomsminnen som gör ont, det moderna livets komplikationer och människors tillkortakommanden. Det är träffsäkert skrivet och vi är många som kan känna igen oss i en eller flera av bokens karaktärer.

I romanen landar vi mitt i en familj en helg när det ska firas konfirmation och släkten ska sammanstråla. Tre olika generationer ges en röst i hennes skildring: den äldre mannen som undrar hur det egentligen är tänkt att man ska kunna få dagarna att gå när man är pensionär, två syskon som är mitt i familjeliv och relationsproblem och så tonårsdottern som ska konfirmera men som inte alls är en glad och populär tjej som familjen tror, utan djupt olycklig.

Det är mycket som inte stämmer i den här familjen och stämningen är lätt ångestladdad.

Hanne är det ena av de medelålders syskonen och hon föreställer sig helgen som en sorts triumf där hon återvänder till sin barndomsstad där ingen har sett henne sedan hon var ”Den tjocka”. Samtidigt känner hon en frustration över att folk behandlar henne mycket bättre nu. Och så är det hennes bror Bård som alltid varit den lyckade – sportig, snygg och social. Men han tyngs ner av sitt ansvar som familjefar, upplever att alla förlitar sig på honom som den pålitlige och stabile som styr upp allting praktiskt.

Syskon är ett återkommande tema i Auberts böcker och syskon är ju ofta den eller de personer man har känt allra längst i livet och på många sätt står nära.  Ändå kommer man inte ifrån att det ofta kan finnas något mått av konkurrens eller missunnsamhet inblandat där. 

Aubert skriver kort, vardagsrealistiskt och avskalat och det blir därför aldrig långrandigt eller överbelastat. Spänningen hålls vid liv och karaktärerna rör sig obönhörligt mot någon form av urladdning.