Noir-deckare genom ljus och mörker

genom-ljus-och-morkerTill det tredje tillfället i Stadsbibliotekets och Söndrums biblioteks gemensamma läsecirkel Oväntade slut läste vi Genom ljus och mörker av den brittiske författaren John Harvey. Boken inleds med att den pensionerade kriminalkommissarien Frank Elders fd fru ber honom att kontakta en av hennes väninnor, vars syster oförklarligt har försvunnit. När han börjar nysta i fallet märker Elder snart att systern levt ett dubbelliv.

Den brittiske författaren, redaktören och läraren John Harvey har gett ut många böcker sedan mitten av 70-talet då han beslöt sig för att bli författare på heltid. Han debuterade med två thrillers båda med handlingen förlagd till mc kretsar. Harvey skrev till en början kioskböcker i västern-, kriminal- och thriller-genrerna, han har också skrivit ungdomsböcker och några lyriksamlingar. John Harvey har också skrivit böcker under många olika pseudonymer. Thom Ryder, James Barton, Jon Barton, Jon Hart, William M. James, Terry Lennox, James Mann och Michael Syson. Han delade dessutom ett antal pseudonymer med kolleger, även om de skrev böckerna var för sig. Tillsammans med Laurence James skrev han som L.J. Coburn och John J. McLaglen, med Angus Wells som William S. Brady, J.B. Dancer och J.D. Sandon. Harvey fick ett stort genombrott med sin första roman om polismannen Charles Resnick, ”Lonely Hearts”. Den fick positiva recensioner, och röstades år 2000 i tidningen Times fram som en av 1900-talets etthundra bästa kriminalberättelser. Harvey har också gjort en TV-dokumentär om Henning Mankell, ”Who is Kurt Wallander?” (2009).

john-harvey

John Harvey. Källa:Forum

Vad tyckte vi då om boken Genom ljus och mörker? Flera av oss kände obehag inför de sexuella anspelningar mellan son och mor som gjordes i boken. Vi pratade länge om barn som far illa, vilka fall som får uppmärksamhet när de når allmänhetens kännedom och betydelsen av en god barn- och föräldrarelation. Flera av oss kände även obehag inför de öden som de kvinnliga offren gick till mötes. Vi diskuterade män/kvinnor och att kvinnor stundom kan vara mer utsatta än män. Vi diskuterade även mödrar. Boken avslutas spektakulärt när en av de misstänkta ger sig av hem till sin mor. Att komma hem till sin mor ska ju vara något positivt, något det inte är för alla och särskilt inte i denna boks handling.

Vi diskuterade kvinnligt och manligt författarskap inom deckargenren. Flera tyckte att det märktes tydligt att det var en man som skrivit denna bok. Hur visar sig det manliga respektive kvinnliga? Vi funderade på om manligt författarskap kanske oftare skildrar mer våld, mindre känslor, starka ensamma män och en dragning till noir-genren…

Någon av oss hade genom boken tänkt på att Elder åt mycket – först baguetter och sedan crepes, cheesecake och allehanda smörgåsar. Vi funderade på om detta var vanligt i deckarlitteraturen. Att poliser äter donuts och annan skräpmat brukar väl vara mer brukligt tänkte vi. Någon kunde erinra sig om att Jan Mårtensson i sina böcker brukar avsluta med ett recept.

En annan av oss hade tänkte på alla de kopplingar till konst som gjordes. I något stycke skriver Harvey att mannen framför honom i kön, såg ut som en man hämtat från en tavla av den brittiske konstnären L.S Lowry och andra som nämns är skulptörerna Barbara Hepworth och Henry Moore, konstnärerna Mark Senoir, Laura Knigth och Harold Knigth. Mest fokus läggs på fotografen Alfred Stieglitz och hans hustru konstnären Georgia O’Keeffe – som återkommer både i en föreläsning, på konstverk hemma hos en av de misstänkta och på ett vykort. Se bilder på MOMA. När vi läste på mer om författaren John Harvey, så fick vi reda på att han har en examen i konstvetenskap.

Tyckte vi att boken hade ett oväntat slut. Ja, tyckte några och nej tyckte andra.

Vill man läsa mer om polisen Frank Elder kan man göra det i de två tidigare böckerna ”Av kött och blod”, och ”Till stoft och aska”.

Till sista läsecirkeltillfället läser vi En hemlig plats av Tana French.

/ Annika och Anna R

Påsk + kriminalromaner = påskekrim!

Bright Easter eggs background

I Norge är kriminalromaner till påsk en gammal tradition som sägs härröra tillbaka till år 1923, då en nyskriven deckare med titeln ”Bergenstoget plyndret i natt” skriven av Jonathan Jerv (pseudonym för Nordahl Grieg och Nils Lie) lanserades med stora annonser i den norska dagspressen strax före påskhelgen och därefter slog försäljningsrekord. Andra teorier knyter påskekrims ursprung till mytologi och religion där påsken på sina ställen har varit en blodig högtid.

Drygt hundra år senare har påskekrim blivit en tradition som växer sig allt starkare för var år och som dominerar det norska kulturlivet under en hel veckas tid. DN kopplar i en artikel påskekrims bibehållna framgång till norrmännens semestermönster. På påsken tar många norrmän ledigt och åker iväg till sina hytter på fjällen en sista gång för vintern och då ska man ha något med sig att läsa. På dagarna åker man på tur, på kvällarna läser man.

I Sverige har man försökt att lansera påskekrim under flera år och allt från bokförlag, massmedia och bibliotek har hoppat på trenden, men de har inte riktigt lyckats med att göra fenomenet lika populärt som i Norge. I Sverige handlar påsk kanske mest om mat och vila och det är kanske snarare under sommarmånaderna som svenskarna förlustar sig i spänningslitteratur (vilket inte minst vi på biblioteket märker, då hyllorna gapar tomma). Författaren Frida Skybäck hakar i en artikel i Skånska dagbladet på denna tanke och frågar sig lite skämtsamt om midsommarskräck kommer bli nästa stora begrepp.

Är påskekrim då en trend att haka på? DN:s alldeles egna bibliotekarie Jenny Lindh ger i ”Fråga bibliotekarien”-inlägget med rubriken ”Kan du förklara en fånig sedvänja?”  sin syn på saken. ”Självklart blir man störd när ens land anammar främmande sedvänjor, i synnerhet om sedvänjan inrymmer rent kriminella element som våld, mord och medryckande språk.” och konstaterar därefter att ”deckare är överrepresenterade inom den litterära brottsstatistiken” och ”stjäl resurser från bättre behövande genrer som exempelvis nykonkretistisk ljudpoesi ”.

En trend som är här för att stanna? Ja, det tror jag! Själv är jag en klar och given anhängare för påskekrim och avslutar med att tipsa om några läsvärda spänningsböcker, både gamla som nya, som man skulle kunna ta sig an:

alex marwood

 

Granne med döden av Alex Marwood:

Vi får följa hyresgästerna i ett fallfärdigt hyreshus i London där alla har mörka hemligheter att dölja. En ödesdiger natt gör oväntade händelser att de tvingas samarbeta. Spännande, oväntat och stundom obehagligt och om hur ett och bostadsområdes status kan variera och förändras över tid. Jag ser fram emot Marwoods tredje bok ”Den mörkaste hemligheten” som kommer inom kort!

 

 

 

snövit-ska-dö

 

Snövit ska dö av Nele Neuhaus:

En ung man döms mot sitt nekande för mordet på två tonårsflickor. Nu har tio år gått och efter att han har släppts fri, återvänder han hem till sin hemby. Där har ingen glömt det som hände för tio år sedan och snart försvinner ännu en ung flicka. Detta är en spännande och rafflande historia, om ett litet samhälles sorg och dess egenmäktiga utdömande av dom och straff.

 

 

getingsommar

 

Getingsommar av Denise Mina:

Ung kvinna blir mördad i sitt hem av ynglingar som brutit sig in. Under ett bord hittar polisen sex miljoner euro i kontanter. Vem var kvinnan och var har hon fått alla pengar ifrån? Frågorna är många och kriminalinspektör Alex Morrow leder fallet. Jag gillar Minas författarskap väldigt mycket, men hennes böcker beskriver ofta ett mycket klassindelat och segregerat Storbritannien, där alla missbrukare och hungriga barn stundom blir alltför mycket för mig. Om man aldrig har läst Denise Mina och är nyfiken på henne, så kan jag dock  rekommendera denna bok som är väldigt bra!

 

I påsk läser jag:

 

jag-lat-dig-ga

 

Jag lät dig gå av Clare Mackintosh

En så fruktansvärd inledning på boken, så att jag knappt vågar läsa, än mindre tänka på det… En mamma tappar greppet om sin son som hamnar framför en bil och omkommer. Men handlingen går snabbt vidare. Vi får följa kriminalpolisen som utreder smitningsolyckan och mammans väg tillbaka. Kommer den skyldige hittas?

 

 

 

saknar-dig

 

Saknar dig av Harlan Coben

En kvinnlig kriminalinspektör hittar en profil på en dejtingsajt som visar sig tillhöra hennes ex-fästman, hon kontaktar honom och snart är hon involverad i en hemsk brotthärva. Nätdejting verkar vara i ropet i spänningslitteraturen, jag tänker då även på Peter James ”Tills döden för oss samman”.

 

 

 

genom-ljus-och-morker

 

Genom ljus och mörker av John Harvey

Som är den tredje boken i Stadsbibliotekets och Söndrums biblioteks läsecirkel Oväntade slut. En kriminalkommissarie får ett fall som visar sig ha koppling till hans första fall, som han, trots idoga polisarbete, misslyckades med att lösa. Detta kommer han bittert få ångra…

 

 

 

/ Anna R

 

Ytterligare ett påskekrimstips….

 

sanning-med-modifikation

Sanning med modifikation av Sara Lövestam

Den papperslöse Kouplan bor i Stockholm och försöker få tillvaron att gå ihop.För att få in pengar sätter han in en annons om arbete för en privatdetektiv.  En mamma vars dotter troligtvis är kidnappad kontaktar honom, och han börjar nysta i det mystiska försvinnandet.  Kouplan försöker hitta den försvunna flickan och samtidigt hålla sig under radarn för de svenska myndigheterna. Långsamt nystas den komplicerade sanningen -med modifikation- fram. Vi får även glimtar av Kouplans förflutna och det liv han lämnat bakom sig. En spännande och mycket tänkvärd bok om ensamhet och utsatthet i vår tid.

/ Frida L, Vallås bibliotek

Ond bråd död, familjedrama och oväntat slut

 

AgathaChristie_Foto_crop_web1-e1403705992401

Igår var det första träffen för vårens deckarläsecirkel ”Oväntade slut”. Vi läste Huset på udden, en deckare av den engelska deckarförfattaren Agatha Christie 1890-1976.

Vad handlar då boken om? En kvinna har blivit mördad och som mördare utpekas hennes adoptivson Jacko Argyle. Han har dömts för mordet eftersom det alibi som han så självsäkert hävdade inte går att styrka. Två år senare, då Jacko redan avlidit i fängelset, återkommer en forskare, Doktor Calgary från en lång polarexpedition. Han inser efter ett tag att han är det saknade alibit, Jacko Argyle är oskyldig. Tyngd av skuldkänslor och reser doktor Calgery till familjen Argyle för att ge deras son och bror upprättelse. Om Jacko inte är mördaren måste det vara någon av de andra familjemedlemmarna eller någon som står familjen nära, ett mörkt familjedrama uppdagas sakta. Inte enbart den skyldiga får lida utan även de som trots allt är oskyldiga. Huset på udden utkom år 1958 och anses vara Agatha Christies personliga favorit.

Vad tyckte då läsecirkelgruppen om boken? De som hade läst Agatha Christie tidigare, påpekade att Huset på udden inte var någon typisk bok för henne, utan skiljde sig något. Flera av oss tyckte att det var befriande att inte Hercule Poirot eller Miss Marple var huvudkaraktärer i boken.

Christie_HusetPaUdden_3D-286x400Boken är en nyöversättning utgiven inför Agatha Christie 125-årsjubileum 2015. Vi hade en lång diskussion om översättningen. Flera hade stört sig på att översättaren i dialogerna blandat titlar som mr, mrs, miss och doktor med ”du” och inte ”Ni”, som vore det mer korrekta. Tex ”-Förlåt, är du miss Argyle? Miss Christina Argyle?”.

Vi diskuterade berättarjaget och konstaterade att den ibland tillhörde doktor Calgary och ibland en neutral berättarröst. Någon påpekade att berättarrösten stundom hade en ”taskig uppfattning” och körde med negativa könsstereotypiska attribut, där männen beskrevs som kraftfulla, allvarliga och seriösa, medan kvinnorna beskrevs som näpna, fogliga och pladdrande. Vi drog slutsatsen att detta förmodligen var tidstypiska könsroller kopplade till den period då boken skrevs, dvs slutet av 1950-talet.

Vi diskuterade persongalleriet i boken och då särskilt mamman, mrs Argyle, som är mordoffret och centrum för handlingen. Den förmögna mrs Argyle går i boken från vara en ung kvinna med en ofantlig barnlängtan, till att ta hand om övergivna barn i krigets skugga och sedermera även adoptera några av dem, till att bli en dominant matriark som med järnhand styr och ställer över dem alla. I handingen framgår att var och en av de adopterade barnen hade ett minst sagt problematiskt förhållande till mamman och, vi konstaterade, att hon till viss grad även efter sin död fortsatte att styra dem. Vem var hon? Den varma godhjärtade modern eller den egoistiska självuppfyllande förmögna damen?

I boken framgår att de adopterade barnen alla kom från trassliga familjeförhållanden präglade av missbruk och promiskuitet och några av dem hade till och med blivit övergivna, men att de sedermera kom att växa upp under goda förhållanden, i en familj med mycket pengar. Vi diskuterade det här med socialt och biologiskt arv – vad väger tyngst?

messerschmitt-kr20_1607655c

Bild: The Telegraph

Vi funderade även på tiden för bokens tillblivelse, där vi tyckte att 1950-talet i många aspekter framträdde tydligt. Ett tidstypiskt exempel är när kommissarien som utreder fallet, håller ett förhör med en pojkspoling som vid tillfället för mordet, sett något som han tror sig vara en sputnik (den första uppskjuten ett år innan boken gavs ut), varav pojken tror att ryssarna kan ligga bakom mordet på mrs Argyle. Det visar sig dock vara en av adoptivbarnens bil, en Messerschmitt (se bild).

När det gäller slutet, så hade vi lite olika åsikter om det verkligen var oväntat. Vi var dock överens om att det hände en hel del oväntade händelser i sluttampen, även om kanske inte den skyldige var helt oväntad.

Nästa gång läser vi Evig eld av Jonas Moström.

/ Annika och Anna R