Julläsning à la julekrim eller Julen varar fram till påska!

julekrim

Julen närmar sig och med det även lite ledighet, som, för all del, kan ägnas åt läsande. Nedan ges lästips på under hösten nyutkomna spännande kriminalromaner att gotta ner sig med under yllefilten. God jul och gott nytt år! 

minus-arton-grader

Arton grader minus av Stefan Ahnhem är den tredje fristående kriminalromanen om Fabian Risk vid Helsingborgspolisen. En bil vansinneskör i hög fart genom centrala Helsingborg och färden tar först slut efter att bilen kört rakt ner i havet. Under den efterföljande obduktionen framkommer det att den avlidne föraren vid olyckan redan varit död i två månader och därtill nerfryst.

I Arton grader minus är handlingen åter förlagd till Helsingborg med igenkänning i bekanta miljöer runt hamnområdet, stadsbiblioteket och Dunkers hus. Vi får därtill göra bekantskaper på andra sidan sundet där en polisutredning visar sig ha kopplingar till det svenska fallet. Fabian Risk står i centrum för handlingen, men persongalleriet är brett och vi får lära känna både kollegor och familj. Arnhem har tidigare skrivit bla filmmanus och det tycker jag märks i hans böcker genom det okonstlade sätt han skriver på – det välskrivet och lättläst.

kanimnjagaren

Kaninjägaren är Lars Keplers sjätte kriminalroman om kommissarie Joona Linna och som tar vid där Stalker slutade. Linna sitter på Kumla där han avtjänar ett fängelsestraff. När Sveriges utrikesminister blir mördad, får Linna en förfrågan från ett oväntat håll om att hjälpa till med fallet för att avstävja, vad man misstänker kan vara, ett potentiellt terrordåd mot Sverige.

Historien i Kaninjägaren berättas i ett snabbt och drivet tempo och som läsare får jag en känsla av att befinna mig i nuet då kopplingar hela tiden görs tidningslöp och handlingens framskridande småbromsas endast av de, stundom något alltför, detaljerade beskrivningarna av vapen och brottsplatsundersökningar (man ser för sitt inre hur Kepler-paret suttit med en expert och flitigt antecknat ord för ord). Under läsningen tar jag ibland upp skämskudden som tex när berättelsen far iväg med beskrivningar av tajta vita blusar över fylliga bystar och kvinnliga poliser i ekivoka situationer. Kaninjägaren är kanske inte den boken bästa i serien om Jonna Linna och våldet har här fått ta mer plats än i tidigare böcker, men det är välskrivet, spännande och oförutsägbart nästan in till slutet.
vand-dig-inte-om

Vänd dig inte om är Tove Alsterdals fjärde fristående kriminalroman. Boken utspelar sig i Beckomberga och i området där Sveriges och Europas största mentalsjukhus en gång låg, där ligger nu exklusiva bostäder. I detta område hittar ett par pojkar skelettdelar i skogen samtidigt som konsulten Svante Leander, som nyligen flyttat in i området tillsammans med sin mycket yngre flickvän, hittas knivmördad i ett buskage.

Snart grips Eva, som tidigare varit gift med Svante, och som misstänkt för mordet sätts hon i häkte. Eva har, får vi reda på tidigt i handlingen, följt efter Svante och talat med honom under mordkvällen. Det var också hon som hittade Svante knivskuren och kallade på hjälp. Men är hon skyldig?

När Eva plötsligt släpps från häktet. Ännu under misstanke och med reseförbud. Börjar hon söka efter ett vittne som skulle kunna hjälpa hennes. Det är en romsk kvinna som satt utanför den matbutik som Eva och Svante stötte ihop vid under mordkvällen, men kvinnan är helt försvunnen.

Det är flera spänningsromaner som givits ut 2016 som behandlar EU-immigranter – förutom den här romanen är Tiggaren av Sofie Sarenbrant som kom ut i våras ett exempel  och Sov du lilla videung av Cilla och Rolf Börjlind som kommit under hösten  ett annat. För det är så att Vänd dig inte om är en spegling av vår samtid och Alsterdal försöker i den här romanen visa historien bakom de utsträckta händer som vi möter utanför närmaste mataffär. Som läsare anar man även tidigt i handlingen att boken har ett andra spår och att det inte är av en slump som Alsterdal lagt handlingen till Beckomberga.

Alsterdal har skrivit en välskriven kriminalroman som bottnar i vår samtid och som både har trovärdig historia och ett levande persongalleri. Det här är första  boken som jag har läst av Tove Alsterdal och jag blir genast sugen på att läsa hennes tidigare romaner!

flickorna-pa-englandsFlickorna på englandsbåten är en deckare skriven av danska journalisten Lone Thiels.

Hjältinnan i boken är journalisten Nora Sand som arbetar på den danska tidskriften Globalt och har sin bas i London, England. I bokens inledning så är Nora iväg på ett journalistiskt uppdrag och passerar då ett antikvariat. I butiksfönstret ligger en gammal resväska och Nora får en impuls och går in och köper väskan. När Nora sedan kommer hem så råkar hon ramla över resväskan och när hon tittar vad som legat däri, så visar det sig ha legat gamla fotografier kvarglömda i väskan. Nora studerar fotografierna, som alla föreställer unga flickor, och hon inser då plötsligt att hon känner igen två av flickorna på en av bilderna. De två flickorna är danskor och deras försvinnande har varit ett omtalat fall i Danmark. Flickorna, som bodde på ett ungdomshem, försvann under resa på 1980-talet och återfanns aldrig. Nora beslutar sig för att ta reda på vad som hänt flickorna och snart för ledtrådarna henne till en sedan länge fängslad seriemördare.

Som läsare känner man att Theils känner sina miljöer i både London och Danmark väl. Hon låter berättelsen få ta tid att utvecklas genom att ge läsaren små bitar i taget av både deckarintrigen och av Noras relation till sin ungdomskärlek.

När man tittar på bokomslaget, så står det att det är ”en Nora Sand-deckare”, något som signalerar att en fortsättning följer. Och ja, jag gillar Nora Sand, så jag läser nästa bok också.

bley-livLiv av Mikaela Bley är en fristående fortsättning på debutromanen Lycke som kom i fjol och som handlar on TV4-nyhetsjournalisten Ellen Tamm.

Lycke-fallet avslutades i maj. Nu är det augusti månad. Hela sommaren har Ellen varit deprimerad, låst in sig i sin lägenhet och varit sjukskriven. Depressionen har kulminerat i ett självmordsförsök.

I bokens början är Ellen på väg till föräldrahemmet utanför Nyköping för att vila upp sig hos sin mamma. På väg hem hamnar hon av en slump i närheten av en avspärrad brottsplats som precis undersöks av polis. En kvinna har blivit mördad och journalist som Ellen är så ser hon genast en historia värd att berätta. Vad har hänt kvinnan?

Liv handlar dels om uppklarandet av fallet med den mördare kvinnan, som hette Liv, men lika mycket om Ellens relation med sina föräldrar och den eviga sorgen efter hennes tvillingsyster Elsa som drunknade när hon var åtta år. Just denna sorg splittrar och förtär fortfarande familjen.

Lycke och Liv är ju helt fristående spänningsromaner, men de har vissa likheter i sättet som de är skrivna. I båda böckerna så står familjen i fokus för handlingen. Det finns bra familjer och dåliga familjer, men den familj man har det är den man har. I båda böckerna finns det även många misstänkta och böckerna har därför lite av en pusseldeckarkaraktär, där fokus ständigt flyttas och man stundom misstänker den ena och än den andra.  Bleys debutroman Lycke var en lättläst bladvändare där språket stundom lämnade mer att önska, men denna bok känns desto mer genomarbetad och texten är språkligt starkare.

/ Anna R, Stadsbiblioteket