Av: Tony, Oskarströms bibliotek
Humor är inte alltid så lätt. Det är även stor skillnad på vad vi tycker är roligt och inte alltid så lätt att hitta vad som just är rätt för dig. Själv letade jag en period efter något som fick mig att skratta och fick då idéen att började leta efter författare som åtminstone verkade ligga mig när i åldern. Då detta även var en period i mitt liv då jag inte hade så mycket utrymme tidsmässigt för läsande så fastnade jag för många novellförfattare. Jag fann att novellformen passar sig ypperligt för humor. Då jag kan tycka att absurditeterna lätt kan bli för många i ett större format tröttnar jag snabbt då och intresset för boken svalnar. Detta är något jag inte hinner göra när det gäller de kortare novellerna. Här kan det ju i stället handla om att man inte förstår dem, men ja, då tar man bara nästa. Att noveller och humor passade gällde speciellt i Etgar Kerets författarskap och hans novellsamlingar som lyckades finna mig under denna sökande period.
Kerets oväntade och absurda humor passade mig utmärkt. Många av hans noveller ligger på gränsen till obehagliga och i vissa kan man även skönja en del politiska åsikter, något som jag kanske inte alltid uppskattar men många av hans noveller klarar balansgången och blir i och med detta både oväntade och absurda. Typiskt för hans noveller är att de ofta är både raska och innehåller en cynisk humor med ett mörkt skimmer över sig. Mina favoriter är nog den något melankoliska och uppgivna clownen som drar upp lite väl obehagliga saker ur sin hatt i den makabra novellen Hat trick. Men även pojkvännen som gör allt för att vara sin flickvän till lags i novellen Renrakad. Där det börjar med att han rakar sig för henne och till slut även funderar på att dra ut sin ryggrad och för att kunna sluta som en saccosäck åt henne. Båda från Goda intentioner som tillsammans med De sju goda åren är mina favoriter.
I hans senaste verk De sju goda åren skriver han mer självbiografiskt om sitt första barn, hans fars död och tid kring detta samtidigt som oroligheter pågår omkring honom i hans hem och hemland Israel. Själv uppskattar jag hans vardagliga skildringar och de absurt snabba kasten mellan vardagsproblemen och bomber som i sitt allvar många gånger blir komiska. Novellerna kan innehålla det vardagliga igenkännande i att man får samvetskval för att avfärda en försäljare och istället snärjer in sig en mängd lögner i Frågor och svar eller hans tafatta försök, på fruns begäran, att börjar träna och då hamnar i träningsgruppen för gravida mammor i Posör. Där försvinner dock deltagarna en efter en och till slut är det bara han kvar. Här återfinns även minnena av hans pappas, en överlevare från Förintelsen, död i cancer. Allt humoristiskt skrivet med en mörk humor och självdistans där det ständiga krigshotet reser sig som höga kulisser.
Hela Halmstad läser 