”Mörkret” och ”Ön” av Ragnar Jónasson

”Mörkret” är den första delen i en spänningstrilogi som på svenska kallas Hulda-trilogin. Det är också den första av Ragnar Jónassons böcker som översätts till svenska. Den andra delen heter ”Ön”. I recensioner och förlagsreklam beskrivs Jónassons författarskap som tillhörande genren ”nordic noir” och ja, det är en bra beskrivning på stämningen i båda böckerna.

Mörkret

I Reykjavik arbetar kriminalinspektör Hulda Hermannsdóttir sitt sista år innan det är dags för pension. Tror hon i alla fall. Ett plötsligt besked från hennes chef kommer som en chock: Han har redan hittat hennes ersättare och anställt denne så i princip ska Hulda lämna sitt arbete omedelbart, eller senast om en vecka. Vill hon stanna tiden ut kan hon titta igenom olösta fall. Trots att hon bara har en vecka på sig väljer Hulda det sistnämnda och hon vet precis vilket fall hon ska välja. En rysk kvinna som precis fått uppehållstillstånd har hittats död i en vik. Fallet har utretts slarvigt av en kollega. Utredningens slutsats är att kvinnan tagit sitt eget liv trots att mycket talar emot detta. Hulda sätter vresigt igång sin utredning, stöter sig med kolleger och möter mycket motstånd på vägen. Ledtrådar till varför Hulda har barrikaderat sig känslomässigt vävs in i handlingen och man anar ett mörker i hennes förflutna. En spännande och skickligt uppbyggd bladvändare med ett oväntat slut. En mörk stämning vilar över både Hulda, de människor hon möter och Island. ”Nordic noir” som sagt!

Ön

Ön är del två i serien, fast kronologiskt inte, eftersom den utspelar sig drygt 10 år innan ”Mörkret”. Hulda är mitt i karriären. Hon utreder ett dödsfall som ägt rum på den isolerade och obebodda ön Ellidaey. Fyra vänner har rest dit för att tillbringa ett par dagar i en jaktstuga. Men en av dem tycks ha ramlat, hoppat med avsikt eller knuffats ner för ett stup. Hulda inser att kvinnan blivit mördad och att sanningen om vad som hänt inte blir lätt att finna. Orsakerna till dödsfallet har trådar bakåt i tiden, till ett annat mord, som visar sig vara ouppklarat. Styrkan i boken är inte själva kriminalgåtan, spänningen ligger på det psykologiska planet, i personskildringarna. Miljöskildringarna är fantastiska, jag vill åka till Island! Jag tycker också om den ovanliga huvudpersonen Hulda. En skicklig polis, som inte lyckats så bra med karriären som hon förtjänar, och lite till åren kommen! Den omvända kronologin fungerar också bra, vi vet slutet och leds nu bakåt i tiden. Ungefär som en mordutredning…