Läsecirkeln Afrikanska klassiker: Allt går sönder av Chinua Achebe

 

Nu har vi haft den första träffen för Söndrums biblioteks och Stadsbibliotekets gemensamma läsecirkel på temat afrikanska klassiker på Söndrums bibliotek. Vi diskuterade boken Allt går sönder av den nigerianske författaren Chinua Achebe. Denna bok gavs ut på engelska 1958 har till dagens datum sålts i tio miljoner exemplar, är en av de afrikanska romaner som fått flest läsare och är obligatorisk på afrikanska gymnasier. Detta till trots, så hade inte någon av oss hört talas om författaren eller boken tidigare. Vilket förvånade oss.

Chinua Achebe föddes i Ogidi östra Nigeria 1930. Fadern var lärare vid en missionsskola och Achebe fick en kristen protestantisk uppfostran. Under universitetstiden studerade han engelska, historia och teologi och började även under denna period att skriva. Efter sin examen 1953 arbetade han med radio, men fick avbryta denna yrkesbana med anledning av den förargelse som hans fjärde roman väckte i regeringskretsar. På 1970-talet blev han professor i engelske vid University of Nigeria, Nsukka och arbetade vid ett flertal tillfällen som gästprofessor vid amerikanska universitet. Achebe skrev totalt tolv böcker.

I debutromanen Allt går sönder skildrar Achebe en liten igbo-by och dess seder och bruk i slutet av 1800-talet och hur denna därefter faller sönder till följd av kolonialiseringen med de kristna missionärernas ankomst.

Källa: Alex

Vi inledde diskussionen i läsecirkeln med att konstatera att det var intressant att få ta del av en bit av den afrikanska historien. Boken har kompletterats med en inledning av författaren Per Wästberg och avslutas med en historisk sammanfattning av en professor i afrikansk historia. Vi diskuterade om man skulle läsa förordet innan man läste själva romanen eller efteråt. Vi hade gjort lite olika och detta med olika resultat. De många nigerianska ord som texten är kryddad med diskuterades också – var det bromsklossar eller något som bara skulle låta passera? Någon tyckte att man skulle läsa boken en andra gång, då man då hade fattat innebörden av orden och mer kunde fokusera på handlingen.

Huvudpersonen i boken heter Okonkwo som växer upp med far som i boken beskrivs som lat och oföretagsam, vilket påverkar hans egna driftkrafter och mål i livet – att bli en stark och betydande medlem av byn med titlar och många förråd av jams, flera fruar och många barn. För att nå sina mål för Okonkwo med hård hand sin familj och särskilt den äldste sonen Nwoye, får utstå mycket. Utifrån Okonkwo diskuterade vi mansrollen och hur det manliga respektive kvinnliga värderades i texten.

I boken får vi följa invånarna i byn från födseln till döden med många av de dilemman som den möter i vardagen. Det manliga perspektivet var dock det dominerande, tyckte vi. Det hade varit intressant att få reda på mer hur kvinnorna hade det. Huvudpersonen i boken har tre hustrur – med olika status, erfarenheter och personligheter. Vi funderade också på hur det vardagliga livet såg ut, med en vuxen boende i sitt eget hus – kvinnorna med barnen, men Okonkwo ganska ensam.

Vi diskuterade sättet som boken skriven är skriven på. Det är ett tämligen enkelt språk. Och vi funderade på om det hade med att göra med att engelska inte var författarens modersmål.

De olika byarnas relationer och överenskommelser beskrivs i romanen i tex hur en kvinna från byn under ett besök i en annan by knuffar till någon i en kö och därefter blir mördad för detta. Byn ifråga straffas därefter utifrån rådande regler

I boken beskrivs hur de första vita missionärerna kommer i kontakt med byborna. Hur underliga dessa vita människor förefaller för byborna. Författaren visar att det fanns ett fungerande samhälle med sina traditioner och sedvänjor, lagar och regler, även innan koloniseringen. Och, konstaterade vi, att vi alla är ganska lika trots allt.

Varefter historien utvecklas så kommer Okonkwo att stå för det gamla, den tid som har passerats, medan sonen Nwoye, som anammar den det nya och framtiden. Är det här titeln kommer in funderade vi? Det gamla går sönder för det nya att ta vid?

Vi diskuterade avslutningsvis bokens slut och huvudpersonens öde, som vi uppfattade som något snopet. De sista raderna i boken knyter an till den obehagliga tidstypiska synen på den svarte mannen.

/ Jörgen, Söndrums bibliotek och Anna R, Stadsbiblioteket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s