För den som reser är världen vacker

Under min första vecka på mitt nya arbete, på biblioteket, gick jag förbi en bok med titeln: För den som reser är världen vacker. Titeln var för mig så slående och jag sneglade på boken varje gång jag gick förbi den. Efter två veckor var jag bara tvungen att låna hem den.

Tack och lov gjorde den mig inte besviken. Jag hade kunnat sätta exakt samma titel om jag någonsin skulle få tummarna loss för att skriva en egen bok. Handlingen hade mest troligt varit av samma stuk.

Per J Andersson, som är redaktör för resemagasinet Vagabond och van resenär, tar med läsaren på olika resor runt om i världen och man får ta del av både de positiva och negativa bitarna med att göra långresor. Backpacking, tågluffning, liftning och alla sorters resenärer skildras i boken. Inte bara Pers egna upplevelser utan andra personer som han arbetat med, intervjuat eller träffat på sina resor. Han sätter ord på mina känslor och tankar kring resandet som livsstil, och vi är båda överens om att en av de största nackdelarna med vagabondlivet är att komma hem. Komma hem och inse hur mycket man själv har utvecklats och hur mycket man har upplevt, för att i samma stund som man träffar vännerna hemma inse att de är kvar på exakt samma plats som när man reste. Komma hem och inse hur mycket man saknar de där mötena med totala främlingar, som helt utan anledning är bland de mest vänliga man någonsin träffat, att få uppleva främmande kulturer och få lära andra om sin egen kultur är ett äventyr i sig som man aldrig kan bli riktigt mätt på.

Per berättar om kända och okända resenärer genom tiderna som har haft samma längtan om att utforska nya platser och som skrivit böcker om detta. För mig blir boken en bekräftelse om att jag inte är ensam om denna ständiga längtan och jag har redan börjat läsa ett av de verk som Per skriver om; Travels in West Africa av Mary Kingsley.

Jag har inte möjlighet att vara på resande fot så mycket som min längtan vill, men som tur är kan jag alltid bara öppna en bok och på så sätt få uppleva världen genom andras ögon. Med böcker blir världen både lite större och lite mindre på en och samma gång!

Varje bok är ett äventyr!

Emma

Täcknamn…

Täcknamn : Hilde av Kjell Ola Dahl

När kvinnan vrider på huvudet ser Ester att det är kvinnan hon väntar på. Ester reser sig och vinkar. Kvinnan vänder hastigt bort blicken. I samma stund tilltar ljudet av komprimerad luft och skrikande bromsar, när tåget dundrar in på stationen och stannar framför Ester. Ett kort ögonblick blir det tyst, innan dörrarna glider upp. Ingen kommer ut. Något händer på plattformen mittemot. Genom tågrutorna ser hon en man som spejar mot henne samtidigt som han rör sig snabbt längs perrongen, mot trappan. Då förstår Ester vad som hänt. Nu tar de henne.

Boken kom ut i Norge 2015 med titeln Kureren. Det är Kjell Ola Dahls femtonde skönlitterära bok och boken har fått pris som bästa norska kriminalroman, Rivertonpriset.  Det är en psykologisk deckare där spänningen byggs upp sida för sida. En riktig bladvändare som jag tyckte extra bra om på grund av dess historiska aspekter.

I grunden finns en gammal mordgåta från 1942 som under 1967 tillslut får sin förklaring. Två kapitel utspelar sig också i nutid. Jag blev mest fascinerad av handlingen som utspelade sig 1942. Då får vi träffa Ester med täcknamn Hilde en ung judisk kvinna som är kurir i det tyskockuperade Norge. Hon levererar illegala tidningar med nyheter från regeringen i London. Att göra detta var lika med dödsstraff i Norge 1942. En dag ungår hon precis att åka fast men måste sedan fly landet. Vem var det som förråde henne?

1967 bor Ester i Oslo och Gerhard en en firad motståndsman som dock varit dödförklarad i över tjugo år dyker upp livs levande. Han vill återuppta kontakten med sin dotter. Varför har han valt att komma tillbaka nu och vad hände egentligen 1942 då alla trodde att han dog i en brand.

Annika

Här finns boken!