2 x Hans Gunnarsson!

Två romaner av Hans Gunnarson
Jag kände för ett tag sedan att jag hade läst en feelgood-roman för mycket på sista tiden och behövde något helt annat. Nu finns det väl inte direkt någon genre som heter feelbad, men visst finns det en hel del böcker som skulle kunna ingå i en sådan!? Hans Gunnarsson är en författare som har varit verksam i över 20 år och gett ut ett tiotal romaner. Jag har sett hans böcker skymta förbi i biblioteket men inte fäst något större intresse vid dem förrän nu. Jag hittade hans senaste roman Rum för resande (2016) på hyllan och tyckte att den verkade vara precis en sådan bok som jag var sugen på. Efter att ha läst den kände jag direkt ett behov av att läsa mer av denna författare och valde då Allt ligger samlat (2009). Så skönt det var efter feelgood-träsket som jag fastnat i ett tag att få de här berättelserna, med riktiga känslor, verkliga människor, verkligheten som den faktiskt är ibland – ett slag i magen, illamående, en kvävande känsla… Gunnarsson är väldigt bra på att beskriva den vanliga människan, ensamheten man kan känna i sig själv och svårigheten som så ofta finns mellan människor att verkligen nå fram till varandra. Även miljöbeskrivningarna är på pricken, t ex. den folktomma svenska lilla orten där torget ligger helt öde mellan tidigare affärslokaler som står tomma bakom trasiga persienner och det enda som bryter tystnaden är ljudet från den nedsänkta Volvon, med två av traktens ungdomar som blivit kvar och kör omkring…

Jag kommer definitivt att läsa fler av Hans Gunnarssons böcker!

Rum för resande

Ett yngre par tillsammans med sin bebis ger sig av på en bilresa genom ett högtryckshett sommar-Sverige. Målet är att söka upp kvinnans biologiska mor. Mitt ute i småländsk glesbygd driver en kvinna ett bed and breakfast tillsammans med sin psykiskt sjuka vuxna son. Sedan farleden förbi orten flyttades har de knappt några besökare alls längre. Mötet mellan dessa två familjer kommer allt närmare ju längre berättelsen skrider och det går att ana att det hela kommer sluta i en våldsam kollision. Resan blir verkligen en resa rakt mot det skoningslösa ödet.

Allt ligger samlat
Två medelålders par träffas för en parmiddag i ena parets lägenhet i en förort till Stockholm. De känner inte varandra sedan tidigare utan har bara träffats en gång ute på krogen. Konversationen går minst sagt trögt och hålls på ett väldigt ytligt plan, men alla har sina egna mörka känslor som i takt med det snabbt stegrande alkoholintaget börjar sippra fram. Det ena paret är på väg att separera och förhållandet är i stort sett redan slut. Det andra paret har en son som är sjuk i cancer och de vet i stort sett att han inte kommer att klara sig. Gunnarsson ger en klockren bild av hur mycket ytlig konversation som kan föras i ett rum utan att något av det som verkligen betyder något blir sagt. Någon pratar utan att lyssna, ställer frågor men lyssnar inte på svaret. Någon anstränger sig till bristningsgränsen för att visa upp en skämtsam, glättig sida, någon säger egentligen ingenting alls…

Maria L