I vilt tillstånd

9100145017I vilt tillstånd av Roxane Gay handlar om Mireille som tillsammans med sin make Michael och lille son är på besök hos sina föräldrar på Haiti. När familjen ger sig av från föräldrarnas villa ut på en utflykt, så omringas de plötsligt av svarta jeepar varefter Mireille dras ur bilen och förs bort. Mireilles pappa får nästan omedelbart besked om lösesumman, men vägrar betala trots Mireilles makes protester. I fångenskap placeras Mireille i bur och misshandlas och våldtas om vartannat.

I bokens handling får vi inledningsvis ta del av Mireilles fruktansvärda upplevelser under fångenskapen hos kidnapparna, men det finns samtidigt ett parallellt berättarspår i form av en kärlekshistoria, där vi får reda på hur Mireille och hennes man träffades och blev förälskade. Bokens senare del berör tiden efter fångenskapen, hur Mireille tar sig vidare – eller kanske rättare sagt, misslyckas med det.

I fokus för handlingen ställs hela tiden frågor om kön, klass och etnicitet. Till exempel sätts de enorma klasskillnaderna på Haiti och Michaels amerikanska lantliga medelklassbakgrund i kontrast till Mireilles välbärgade familjs rikedomar, och den diskriminering som Mireilles pappas utsattes för på arbetsmarknaden under sina år i USA och hur Mireille haitiska bakgrund och ljusbruna hudfärg ogillas av hennes vita amerikanska svärmoder till den amerikanska synen på Haiti i stort. Kön, klass och etnicitet-problematiken har många förlorare men Gay återkommer till att den största förloraren alltid är kvinnan, oavsett vilken klasstillhörighet och etnicitet hon har.

235544b

Roxane Gay (Copyright/fotograf: Jay Grabiec)

I vilt tillstånd är både en fantastisk och fruktansvärd bok på en och samma gång. Bilderna av en vansinnig smärta, sorg och en människa i ruiner blandas med en hoppfull innerlig kärlek och kvinnligt systerskap. Den sinade bröstmjölken är något som Mireilles berättarjag återkommer till i boken. Hon lämnades kvar av sin far hos kidnapparna så länge att hon inte längre kunde ge sin son bröstmjölk mer. Det är rått, starkt, osentimentalt och, inte minst, tidskrävande – för vad händer egentligen en människa som genomgår det Mireille går igenom – och hur blir man någonsin hel igen?  Och slutligen – aldrig har jag läst en bok vars grafiska design varit så helt uppåt väggarna fel i förhållande till handlingen – ljusrosa omslag, lila insidespärmar och växtlika grönspräckliga sidkanter. Men det har Gay säkerligen haft en tanke med.

/ Anna R, Stadsbiblioteket

Bokåret som gått

Nu när året går mot sitt slut så är det dags för summeringar av året som varit i form av årskrönikor, prisutdelningar och galor.

Jag tänkte dela med mig av läsupplevelser som på olika sätt varit aktuella under 2016.

Den 5 april 2016 tillkännagavs årets ALMA-pristagare. Priset delas ut till minne av Astrid Lindgren och är världens största internationella barn- och ungdomslitteraturpris. Årets vinnare blev i min mening rättvist tilldelat den amerikanska författaren Meg Rosoff.Meg_6219.jpg

Rosoff skriver böcker för äldre barn och unga och går att hitta på unga vuxna-avdelningen här på Stadsbiblioteket. Det är böcker med stort djup, mycket allvar, men också så mycket skratt och finurliga karaktärer. Ofta är huvudkaraktärerna, precis som Rosoff själv säger, kraftfulla och självsäkra unga kvinnor eller identitetskrisande och mesiga unga män.

Jag har precis avslutat läsningen av Rosoffs I begynnelsen var Bob som har gett mig en julläsning med mycket skratt och njutning. Bob är inte bara en slarvig, skräpmatsälskande och kärlekskrank tonårig kille utan även Gud som med hjälp av sin assistent beslutar om allt som ska hända på hans planet – Jorden.  Bob förälskar sig i Lucy, en vanlig dödlig människa och sköter inte riktigt sitt jobb. Översvämningar med mera skakar Jorden, men Bob prioriterar precis som en tonåring skulle göra. Hysteriskt rolig bok! Börja 2017 med att läsa denna eller någon annan av Rosoffs godingar.

Ett annat pris är ju svenska Augustpriset där 2016 blev året då Ann-Helén Laestadius kammade hem priset i barn- och ungdomskategorin för sin Tio över ett. Boken handlar om en mycket märklig flytt, det är flytten av en stad.
laestadius_ann-helen_1

I Kiruna pågår förberedelser för fullt för att flytta stadens hus och invånare längre bort från gruvan som verkligen dominerar staden. Maja är uppvuxen i Kiruna och har hela hennes liv där. Den oro för förändring och det kommande uppbrottet från barndomshemmet gör Maja ont. Hennes pappa arbetar i gruvan, men hon har aldrig vågat besöka honom. I hemlighet har hon packat väskor med livsnödvändiga saker till hela familjen. Väskorna står redo till då gruvsprängningen går fel och familjen måste fly, så tänker Maja. Varje natt ställer hon klockan på tio över ett för att inte missa nattens sprängning och den eventuella katastrofen. Sömnrubbningen gör till slut att Maja inte klarar av vardagen.

Det finns ganska tydliga paralleller till barn och unga i krigsdrabbade områden, där bomber stör nattsömnen och skapar en oro som är förfärlig. Att växa upp utan trygghet, där man inte vet om man får bo kvar i sitt hem nästa dag eller inte gör ont att tänka på. I boken ryms också närheten till andra kulturer, så som den samiska och en diskussion om ursprung, etnicitet och identitet. Boken som på utsidan ser ut att vara en vanlig kärleksbok för unga har alltså ett större allvar än så.

115749_dylan_bob_1Vi har ju redan varit inne på Bob, så Nobelpriset i litteratur får väl också nämnas. Att Bob Dylan fick priset 2016 är något som vi inte kommer att glömma. Man får tycka vad man vill om Svenska Akademins beslut, men jag lyssnar gärna på The Times they are a-changin som en avslutning på 2016.

/Jessica Stadsbiblioteket

 

OBS! Bilden av Meg Rosoff är tagen av Jean Goldsmith