Den lille prinsen

Idag träffades vi för andra gången i vår franska litterära läsecirkel. Denna gång var vi på Söndrums bibliotek och diskuterade klassikern Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry.

Antoine Marie Jean-Baptiste Roger de Saint-Exupéry föddes den 29 juni 1900 i Lyon. Han utvecklade tidigt ett intresse för flygning och utbildade sig till pilot under sin militärtjänstgöring. Tillbaka i det civila jobbade han som pilot på ett flygbolag som distribuerade post. Hans böcker handlar nästan uteslutande om flygning. Han ska ha sagt att han hade svårt att skriva om saker som han inte själv hade upplevt. Saint-Exupéry försvann under ett spaningsuppdrag över medelhavet 1944 och efterlämnade ett halvfärdigt manus som kom på svenska så sent som 2007.

Den lille prinsen är en filosofisk fantasy-saga och en av världens mest älskade böcker. Boken innehåller många funderingar, här finns de svåra frågorna om liv och död, kärlek och vänskap. I boken möter man poesi, visdom och även mycket humor.

Vi började med att prata om hur det är att som vuxen läsa en barnbok. Vi diskuterade om boken verkligen är en barnbok eller kanske en vuxenbok eller varför inte en människobok? Några av oss hade läst boken som unga och tyckte att det var roligt att läsa boken på nytt. Flera av oss hade läst boken flera gånger. Vi var alla väldigt överrens om att vi tyckte väldigt mycket om den.

Den berättar om vuxenvärldens normer och om vad de vuxna så lätt glömmer bort. Någon sa att barn socialiseras till att inte se elefanten längre när de är vuxna. Härligt är om man kan fortsätta se det barn ser, då barn har en friskhet som vi vuxna saknar. Någon citerade: ”De vuxna förstår aldrig någonting av sig själva. Och det är tröttsamt för barn att ständigt förklara saker och ting för dem.” Vi diskuterade att det är vi vuxna som lär barnen att se och göra skillnad mellan människor. Barn själva är mycket mer öppna. Någon lyfte ett annat stycke ur boken: ”Stäng dina ögon och öppna ditt hjärta”.

Vi diskuterade ordet tämja som används på flera ställen i boken. Vad betyder det? Någon sa spontant att ordet i svenska språket betyder att dominera. Men i diskussionen kom vi fram till att tämja i denna bok mer anknyter till en betydelse som är kopplad till att skapa kärlek och bygga en relation på ömsesidighet. I boken förklaras ordet på ett ställe med: ”Att tämja betyder att knyta band…” och att när man har tämjt någon så är den inte längre en av hundratusen av samma sort, utan speciell och den ende i världen som betyder något.

Den lille prinsen hade ju tämjt blomman. Vi diskuterade betydelse av blomman för handlingen och kom fram till att blomman var anledningen till att prinsen både lämnade och återvände till sitt hem.

Relationer var ett tema som återkom i boken kom vi fram till. Om någon ska vara upphöjd kung, så måste denna ha undersåtar. Om någon ska vara högfärdig, så behöver den ha beundrare. Eller? För vad är en kung som är helt ensam på sin planet? Vi är alla beroende av relationer.

Ensamhet är något som genomsyrar boken. Blomman har rötter, men vi människor blåser omkring, rotlösa, åker tåg fram och tillbaka. ”Människorna? De finns, tror jag, sex eller sju stycken. Jag såg dem för flera år sedan. Men det är svårt att säga var de går att hitta. De far med vinden. De saknar rötter, vilket är till stort besvär för dem.”

Vi diskuterade formgivningen av boken och översättningen. En av oss hade med sig tre olika upplagor av boken – både svenska och franska sådana. Vi noterade att omslagen var det samma på alla tre. Vi diskuterade bokens akvarellteckningar och konsten att översätta.

Från boken kommer flera kända citat och underbara meningar som man kan fundera länge på. ”Det är bara med hjärtat du verkligen kan se. Det viktigaste är osynligt för ögonen.”

Vi träffas åter igen den 29 november på Stadsbiblioteket. Vi läser då Falskmyntarna av André Gide.

/ Anna R och Annika