Avslut med fransk nobelpristagare

gide

Idag träffades deltagarna i Stadsbibliotekets och Söndrums biblioteks gemensamma Franska litterära läsecirkel för sista gången. Till detta tillfälle hade vi läst Falskmyntarna av André Gide.

Andre Gide var en fransk författare, poet och dramatiker född i Paris. Gide var en mycket kontroversiell person och under många decennier var han en central person i franskt kulturliv. År 1947 fick han Nobelpriset med definitionen:

för hans vittomfattande och konstnärligt betydelsefulla författarskap, i vilket mänsklighetens frågor och villkor ha framställts med oförskräckt sanningskärlek och psykologisk skarpsyn.

Falskmyntarna anses som Gides mästerverk och skrevs 1925. En metaroman om en författare som skriver en roman. Den har uppmärksammats för sin komposition och stil, sina personporträtt och tankeväckande idéinnehåll.

Vad tyckte vi då om boken? Flera av oss tyckte att boken var svår att läsa. Detta berodde på sättet som boken var skriven på – hur handlingen blandas med dagboksanteckningar i både nu och dåtid, utdrag ur en fiktiv bok med samma namn som boken och brevväxlingar mellan karaktärerna. En av oss tyckte att boken var helt fantastisk. För att strukturera upp handlingen hade denna entusiastiska läsare gjort en mindmap, där bokens samtliga karaktärer och deras inbördes förhållanden hade listats upp.

falskmyntarna-andre-gideVi pratade länge om bokens form. Någon påtalade att boken som ”en roman i romanen” är ett formexperiment, där beskrivningar av det fysiska landskapet i stort saknas och där kronologin inte är helt rak. Inga yttre ting för handlingen framåt, utan vi som läsare är lämnade till bokens många karaktärer – i många fall Eduoard och i ett stycke dyker plötsligt en berättarröst upp, som inte funnits med tidigare. I formexperimentet finns även en tredimensionalitet, där ett och samma förlopp skildras ur olika perspektiv.

Vad handlar boken om? Vi tyckte att inte det var helt lätt att beskriva detta. Boken handlar om ett antal människor som försöker hitta sina liv, tyckte någon. Slutet av boken var förskräckligt tyckte en annan. Där ser man tecken på gängkultur, där en stark ledare får de andra att göra som den vill. I flera av bokens stycken så finns det homoerotiska antydningar och trots att ingenting uttalat händer, så finns där i detta ett latent maktspel på gränsen till att bli utnyttjande. Någon påtalade att boken har många likheter till ryssen Leonid Leonovs Tjuven. Vi diskuterade att det kan gå i trender vad författare skriver om.

Två av oss läste upp stycken i boken som de fastnat för. Båda dess stycken handlade om äktenskapet och kvinnans roll i. Vi diskuterade länge den borgerliga familjen, en institution där kvinnan levde på mannens bekostnad och vad detta gjorde med makarna. Någon sa att i katolska länder är äktenskapet ett sakrament och  samhällets fundament som man inte helt enkelt kan utträda ur, vilket kan ställa till det om man inte är lycklig i äktenskapet.

img_20161129_090713

En annan diskussion som följde var den om kvinnorollen då och nu, då vi i bokens handling möter unga kvinnor, som förhåller sig lite olika till den tidens ideal. Vi diskuterade länge begreppet oäkting med anledning av att Bernard, en av bokens huvudkaraktärer, i bokens inledning får reda på att han är oäkting och samtidigt är förtjust i Laura, som väntar barn utanför äktenskapet, och som han därmed vill rädda ur vanära. Någon berättade att ordet oäkting kommer ifrån att barnet saknade laglig arvsrätt.

Vi avslutade våra diskussioner med att diskutera vad bra böcker egentligen är. Någon uttryckte det med att det är böcker som gör något med en, lämnar spår och som stannar kvar hos en efter en längre tid. En annan uttryckte det med att bra böcker även kan vara sådana, vars handling man har glömt, men som lämnat kvar en så stark känsla, så att man ändock minns den utifrån just känslan.

Träffen avslutades med utropet att valet av ”Falskmyntarna” var ett modigt val av bok.

/  Annika och Anna R

Hon bad om det av Louise O´Neill

hon-bad-om-detEn modig bok och viktig bok som tar upp ett högaktuellt ämne, våldtäktskultur och samtycke. Den väcker många känslor och åsikter kring övergrepp och hur vi ser på kvinnan och kvinnokroppen. Därtill tar den också upp sociala medier och internets verkligt mörka sidor.

Boken handlar om en 18 årig irländsk tjej, Emma, som blir drogad, utnyttjad och våldtagen på en fest. Hon kommer inte ihåg något av händelsen men dagen efter sprids bilder som en löpeld på sociala medier. Emma försöker bara glömma vad som hänt men istället inleds ett våldtäktsmål mot tre av killarna som var med under kvällen. Alla tre hävdar sin oskuld och menar att Emma hela tiden samtyckte.

Boken grundar sig på verkliga våldtäktsfall från några småstäder i USA där invånarna på liknande sätt som i boken tagit parti för våldtäktsmännen snarare än offret. Emma får också ett stort stöd från omgivningen men det hjälper henne inte vidare, hon vill inte vara en symbol för tapperhet och rättvisa utan bara vrida tillbaka klockan. Författaren har verkligen genom bokens huvudperson Emma försökt att beskriva skammen som många våldtäktsoffer känner. Mörkret som kryper under ditt skin och som ropar på dig dag efter dag, det var ditt fel!

/Annika

Här finns boken:
Hon bad om det Louise O’Neill

 

 

Den lille prinsen

croissantsIdag träffades vi för andra gången i vår franska litterära läsecirkel. Denna gång var vi på Söndrums bibliotek och diskuterade klassikern Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry.

Antoine Marie Jean-Baptiste Roger de Saint-Exupéry föddes den 29 juni 1900 i Lyon. Han utvecklade tidigt ett intresse för flygning och utbildade sig till pilot under sin militärtjänstgöring. Tillbaka i det civila jobbade han som pilot på ett flygbolag som distribuerade post. Hans böcker handlar nästan uteslutande om flygning. Han ska ha sagt att han hade svårt att skriva om saker som han inte själv hade upplevt. Saint-Exupéry försvann under ett spaningsuppdrag över medelhavet 1944 och efterlämnade ett halvfärdigt manus som kom på svenska så sent som 2007.

Den lille prinsen är en filosofisk fantasy-saga och en av världens mest älskade böcker. Boken innehåller många funderingar, här finns de svåra frågorna om liv och död, kärlek och vänskap. I boken möter man poesi, visdom och även mycket humor.

Vi började med att prata om hur det är att som vuxen läsa en barnbok. Vi diskuterade om boken verkligen är en barnbok eller kanske en vuxenbok eller varför inte en människobok? Några av oss hade läst boken som unga och tyckte att det var roligt att läsa boken på nytt. Flera av oss hade läst boken flera gånger. Vi var alla väldigt överrens om att vi tyckte väldigt mycket om den.

den-lille-prinsenDen berättar om vuxenvärldens normer och om vad de vuxna så lätt glömmer bort. Någon sa att barn socialiseras till att inte se elefanten längre när de är vuxna. Härligt är om man kan fortsätta se det barn ser, då barn har en friskhet som vi vuxna saknar. Någon citerade: ”De vuxna förstår aldrig någonting av sig själva. Och det är tröttsamt för barn att ständigt förklara saker och ting för dem.” Vi diskuterade att det är vi vuxna som lär barnen att se och göra skillnad mellan människor. Barn själva är mycket mer öppna. Någon lyfte ett annat stycke ur boken: ”Stäng dina ögon och öppna ditt hjärta”.

Vi diskuterade ordet tämja som används på flera ställen i boken. Vad betyder det? Någon sa spontant att ordet i svenska språket betyder att dominera. Men i diskussionen kom vi fram till att tämja i denna bok mer anknyter till en betydelse som är kopplad till att skapa kärlek och bygga en relation på ömsesidighet. I boken förklaras ordet på ett ställe med: ”Att tämja betyder att knyta band…” och att när man har tämjt någon så är den inte längre en av hundratusen av samma sort, utan speciell och den ende i världen som betyder något.

Den lille prinsen hade ju tämjt blomman. Vi diskuterade betydelse av blomman för handlingen och kom fram till att blomman var anledningen till att prinsen både lämnade och återvände till sitt hem.

Relationer var ett tema som återkom i boken kom vi fram till. Om någon ska vara upphöjd kung, så måste denna ha undersåtar. Om någon ska vara högfärdig, så behöver den ha beundrare. Eller? För vad är en kung som är helt ensam på sin planet? Vi är alla beroende av relationer.

lasecirkel-sondrumEnsamhet är något som genomsyrar boken. Blomman har rötter, men vi människor blåser omkring, rotlösa, åker tåg fram och tillbaka. ”Människorna? De finns, tror jag, sex eller sju stycken. Jag såg dem för flera år sedan. Men det är svårt att säga var de går att hitta. De far med vinden. De saknar rötter, vilket är till stort besvär för dem.”

Vi diskuterade formgivningen av boken och översättningen. En av oss hade med sig tre olika upplagor av boken – både svenska och franska sådana. Vi noterade att omslagen var det samma på alla tre. Vi diskuterade bokens akvarellteckningar och konsten att översätta.

Från boken kommer flera kända citat och underbara meningar som man kan fundera länge på. ”Det är bara med hjärtat du verkligen kan se. Det viktigaste är osynligt för ögonen.”

Vi träffas åter igen den 29 november på Stadsbiblioteket. Vi läser då Falskmyntarna av André Gide.

/ Anna R och Annika