Bonjour tristesse!

Idag var det den första träffen för Stadsbibliotekets och Söndrums biblioteks gemensamma franska litterära läsecirkel. Vi diskuterade boken Bonjour tristesse av Françoise Sagan.

Françoise Sagan (1935-2004) var en fransk dramatiker, roman-, novell- och manusförfattare. Sin debutroman ”Bonjour tristesse” skrev hon endast 18 år gammal 1954. Den översattes till svenska 1955 först med titeln ”Ett moln på min himmel”. Boken filmatiserades också 1958.

Handlingen utspelar sig på den franska Rivieran under några sommarmånader. 17-åriga Cécile bor tillsammans med sin far och hans älskarinna i ett hus de hyrt översommaren. Far och dotter har en väldigt speciell relation och lever ett utsvävande liv tillsammans. Under denna sommar träffar Cécile också en ung man som hon inleder ett förhållande med. Fadern bjuder även in sin döda frus väninna att besöka dem några veckor och förälskar sig då i henne. Detta blir inledningen på ett svartsjukedrama med dottern Cécile som rycker i trådarna.

Françoise Sagan debutroman väckte både förargelse och beundran. Upprörde gjorde beskrivningarna av den desillusionerade och rastlösa ungdomen. Ett huvudtema som återkommer i flera av hennes romaner. ”Bonjour tristesse” blev en bestseller och har översatts till 85 olika språk. Françoise Sagan hette egentligen Françoise Quoirez men tog sin författarpseudonym från grevinnan Sagan i Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt”.

Vi inledde diskussionerna med att prata om Françoises ringa ålder och om det var förvånande eller inte att hon var så ung när hon skrev boken. Boken beskriver en ung tonårsflicka som är självisk och egoistiskt i sitt tänk och vill äga sin pappa. Någon tyckte att boken var en utvecklingsroman, som beskriver hur en ung flicka följer sitt ego. Någon uttryckte att boken gav en sann beskrivning, kändes äkta och riktig och säkert var en beskrivning bottnad i författarens eget liv.

Hur såg vi då Cecile, som är bokens jag och huvudkaraktär? Någon uppfattade henne som sökande och som någon som inte själv tar ansvar. Hon inledde en relation med Cyril, men höll samtidigt distans till honom. Vi funderade på hur pappan påverkade henne. Pappan som gick från relation till relation med mycket yngre kvinnor. Dessa relationer inkräktade inte på hennes och pappans relation och Cecile kände sig trygg i dessa, då kvinnorna var utbytbara men hur fick de henne att se på kärlek? Det var först när relationen med Anne inleddes som ett hot tog form. Vi diskuterade att Ceciles beteende nog inte är helt ovanligt, i familjer där bara en enda förälder finns kvar.

Vi uppehöll oss ganska mycket vid karaktären Anne hur hon beskrevs och hur vi uppfattade henne. Någon sa att Anne skulle vara en trevlig bekantskap och vän. Någon annan påpekade att Anne i bokens första del – beskrevs som vacker, smart och tjusigt sofistikerade, medan hon i andra delen beskrevs som rynkig och med svarta ringar runt ögonen, denna förskjutning sker parallellt med att Annes och pappans relation blir mer allvarlig. Anne vill ju något med Cecile och familjen– ville att Cecile skulle klara sina studier för att kunna ta sig vidare i livet. Hon ställde krav, om än kanske stundom alltför auktoritärt, vilket medförde konflikt, krasch i deras relation. Cecile tycker om Anne, i alla fall stundom. Känslorna gentemot Anne kulminerar i bokens tragiska slut i ånger, skuldkänslor och sorg.

Pappan är i 40-årsåldern och beskrivs som urgammal. Han har levt ett helt liv med alkohol, fester och kvinnor. Hur länge skulle hans och Annes relation har varat om inte Cecile intrigerat? Inte särskilt länge, diskuterade vi.

Boken har två delar. Vad skiljer dem åt? I andra delen tar Cecils lömska planer sin början i praktiken. Någon sa att berättelsen var som ett grekiskt drama, där man redan på förväg vet att tärningen är kastad, men inte i detalj vet hur det ska gå till. Detta visar att Sagan var en duktig stilist, trots sin ringa ålder.

Boken heter Bonjour tristesse, både i den franska originalutgåvan och i denna version, men när den först gavs ut i Sverige var titeln Ett moln på min himmel. Vi funderade på varför titeln nu var ändrad. Någon tyckte att boken istället skulle ha hetat ”Goddag sorg!”, då det är sorg hon får med sig hela livet, efter slutets tragiska händelser, och inte tristess. Boken ursprungliga titel på svenska tyckte gruppen inte alls passade.

Sagans debutroman väckte, som ovan nämnt, både förargelse och beundran. Vi diskuterade hur vi såg på detta. Flera i gruppen hade läst boken i tonåren och då hade boken varit chockerande och ekivok, men nu var det svårt att förstå att innehållet kunde vara så kontroversiellt. Vi diskuterade att boken fortfarande kändes aktuell och var lättläst, trots ett och annat lite svårare ord, och mycket väl skulle kunna läsas med behållning av unga idag.

Vi träffas nästa gång den första november på Söndrums bibliotek. Vi läser då Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry.

/ Annika och Anna R