Flickan från ingenstans

Det sägs att den som väntar på någonting gott, väntar aldrig för länge. Hoppas detta stämmer eftersom, väntat, det har jag gjort. I nästan fyra år. Nu har den äntligen kommit, den tredje och sista delen av Justin Cronins dystopiska serie Passagen. Titeln har fått namnet The city of mirrors, och finns än så länge bara på engelska.

 Vad är Passagen för en bokserie?

Passagen är en komplex serie och jag vill nog påstå att det är omöjligt att skriva ihop en sammanfattning som gör den rättvisa. Den har så många delar och kronologin hoppar fram och tillbaka på så vis att det är svårt att sammanfatta den utan att komma med spoilers. Men idag känner jag mig våglig. Jag ska göra ett försök.

Alltså

Passagen är en dystopisk trilogi som, i extremt stora drag, handlar om att den amerikanska staten genomför ett hemligt experiment som, helt otippat, går käpprätt åt pipsvängen. Tolv försökspersoner bryter sig ur forskarnas klor och börjar våldsamt rocka loss på jorden. Kommer man i vägen för dessa personer står man inför två alternativ: Bli dödad eller omvandlad. Pest eller kolera. Detta kanske inte låter speciellt originellt men allting är inte riktigt så linjärt som det verkar. I Cronins intrig finns en enkelhet men han har också ett alldeles speciellt sätt att berätta den på, med sidospår och karaktärer som gör att den blir allt annat än enkel och ordinär. Naturligt går mina tankar till flickan Amy, som Cronin refererar till som The Girl from Nowhere (Flickan från ingenstans) och den mystiska figuren Patient Zero. Två nästan mytiska väsen som står vid sidan av intrigen, samtidigt som de i allra högsta grad är i dess epicentrum.

Jag kan riktigt känna vad ni tänker. Ännu en dystopisk trilogi med zombietema. Vilken klyscha. Suck. Bibliotekets hyllor riktigt bågnar av trilogiernas tyngd. Men detta är inte en serie i mängden, utan Passagen är alldeles speciell. För det första är den otroligt välskriven. Det märks att författaren har tagit god tid på sig. Passagen är också komplex, jag liknar den vid en hermeneutisk cirkel, där många små delar blir en härligt vacker helhet. Den passar den som är lite småsugen på att läsa Science Fiction men som inte riktigt har vågat ta steget ut. Passagen är en alldeles utmärkt instegsport för nybörjaren i SciFi, eftersom den inte är så Hardcore i sin nördighet, utan lite mer en SciFi-light.

Som avslutning vill jag passa på att bjuda på bokens allra första meningar, vilka är fantasieggande och intresseväckande, och som hade mig fast från allra första start:

Before she became the girl from nowhere – the one who walked in, the first and last and only, who lived a thousand years – she was just a little girl in Iowa, named Amy. Amy Harper Bellafonte.

/ Frida – Stadsbiblioteket