Till det tredje tillfället i Stadsbibliotekets och Söndrums biblioteks gemensamma läsecirkel Oväntade slut läste vi Genom ljus och mörker av den brittiske författaren John Harvey. Boken inleds med att den pensionerade kriminalkommissarien Frank Elders fd fru ber honom att kontakta en av hennes väninnor, vars syster oförklarligt har försvunnit. När han börjar nysta i fallet märker Elder snart att systern levt ett dubbelliv.
Den brittiske författaren, redaktören och läraren John Harvey har gett ut många böcker sedan mitten av 70-talet då han beslöt sig för att bli författare på heltid. Han debuterade med två thrillers båda med handlingen förlagd till mc kretsar. Harvey skrev till en början kioskböcker i västern-, kriminal- och thriller-genrerna, han har också skrivit ungdomsböcker och några lyriksamlingar. John Harvey har också skrivit böcker under många olika pseudonymer. Thom Ryder, James Barton, Jon Barton, Jon Hart, William M. James, Terry Lennox, James Mann och Michael Syson. Han delade dessutom ett antal pseudonymer med kolleger, även om de skrev böckerna var för sig. Tillsammans med Laurence James skrev han som L.J. Coburn och John J. McLaglen, med Angus Wells som William S. Brady, J.B. Dancer och J.D. Sandon. Harvey fick ett stort genombrott med sin första roman om polismannen Charles Resnick, ”Lonely Hearts”. Den fick positiva recensioner, och röstades år 2000 i tidningen Times fram som en av 1900-talets etthundra bästa kriminalberättelser. Harvey har också gjort en TV-dokumentär om Henning Mankell, ”Who is Kurt Wallander?” (2009).
Vad tyckte vi då om boken Genom ljus och mörker? Flera av oss kände obehag inför de sexuella anspelningar mellan son och mor som gjordes i boken. Vi pratade länge om barn som far illa, vilka fall som får uppmärksamhet när de når allmänhetens kännedom och betydelsen av en god barn- och föräldrarelation. Flera av oss kände även obehag inför de öden som de kvinnliga offren gick till mötes. Vi diskuterade män/kvinnor och att kvinnor stundom kan vara mer utsatta än män. Vi diskuterade även mödrar. Boken avslutas spektakulärt när en av de misstänkta ger sig av hem till sin mor. Att komma hem till sin mor ska ju vara något positivt, något det inte är för alla och särskilt inte i denna boks handling.
Vi diskuterade kvinnligt och manligt författarskap inom deckargenren. Flera tyckte att det märktes tydligt att det var en man som skrivit denna bok. Hur visar sig det manliga respektive kvinnliga? Vi funderade på om manligt författarskap kanske oftare skildrar mer våld, mindre känslor, starka ensamma män och en dragning till noir-genren…
Någon av oss hade genom boken tänkt på att Elder åt mycket – först baguetter och sedan crepes, cheesecake och allehanda smörgåsar. Vi funderade på om detta var vanligt i deckarlitteraturen. Att poliser äter donuts och annan skräpmat brukar väl vara mer brukligt tänkte vi. Någon kunde erinra sig om att Jan Mårtensson i sina böcker brukar avsluta med ett recept.
En annan av oss hade tänkte på alla de kopplingar till konst som gjordes. I något stycke skriver Harvey att mannen framför honom i kön, såg ut som en man hämtat från en tavla av den brittiske konstnären L.S Lowry och andra som nämns är skulptörerna Barbara Hepworth och Henry Moore, konstnärerna Mark Senoir, Laura Knigth och Harold Knigth. Mest fokus läggs på fotografen Alfred Stieglitz och hans hustru konstnären Georgia O’Keeffe – som återkommer både i en föreläsning, på konstverk hemma hos en av de misstänkta och på ett vykort. Se bilder på MOMA. När vi läste på mer om författaren John Harvey, så fick vi reda på att han har en examen i konstvetenskap.
Tyckte vi att boken hade ett oväntat slut. Ja, tyckte några och nej tyckte andra.
Vill man läsa mer om polisen Frank Elder kan man göra det i de två tidigare böckerna ”Av kött och blod”, och ”Till stoft och aska”.
Till sista läsecirkeltillfället läser vi En hemlig plats av Tana French.
/ Annika och Anna R
Hela Halmstad läser 