Mord på sjukhus och Sundsvall i brand

Till det andra läsecirkeltillfället Oväntade slut läste vi Evig eld av Jonas Moström.Vi träffades denna gång på biblioteket i Söndrum.

Evig eld inleds med att kirurgöverläkaren Ola Karlgren en sen höstkväll blir nedskjuten utanför akutmottagningen på Sundsvalls sjukhus. Läkarkollegan Erik Jensen är först på plats och försöker rädda hans liv. Det enda spår han ser av mördaren är den silvergrå bil som lämnar platsen i ilfart. Kriminalkommissarie Johan Axberg och hans kollegor misstänker att motivet antingen är svartsjuka, på grund av offrets ökända otrohetsaffärer, eller att det är kopplat till Karlgrens engagemang i det lokala läkemedelsbolaget Global Medical Careness, som enligt ryktet säljer medicin med cancerframkallande biverkningar till u-länder. Samtidigt härjar en pyroman i Sundsvall.

Vad tyckte vi då om boken? Många av oss tyckte att boken hade alltför många karaktärer och att handlingen rörde sig på ytan och aldrig gick riktigt på djupet. Vi lärde inte heller känna personerna i handlingen mer än ytligt och funderade på om vi hade haft bättre förståelse av karaktärerna om vi hade läst de tidigare böckerna i serien. Evig eld är sjätte delen i bokserien. Bokens handling utspelas i sjukhusmiljö och det faktum att Moström själv är läkare tyckte vi märktes både i text och språkbruk. Handlingen i boken utgörs av många små historier och vi tyckte oss kunna se att Moström gjort research för boken, men att kittet för att binda samma alla dessa historier till en stundom brast.

Bokens handlingen löper över tre dagar i oktober 2010. I en parallellhistoria får vi följa med händelser som pågår lite över två år mellan åren 1886-1888.Vi diskuterade tidsförloppet och var lite skeptiska till om tidsramen för handlingen verkligen håller.

1888 är året då Sundsvall sattes i brand i den sk Sundsvallsbranden. Vi pratade lite om våra egna erfarenheter från denna vackra och, pga av branden, förhållandevis nya stenstad. Läs mer om Sundsvallsbranden

Vi pratade om berättarjaget i boken som går mellan att vara i jag-form (när vi följer pyromanen) till ett övergripande berättarjag som är kopplat till respektive karaktärs personnamn.

Vi diskuterade hur de olika karaktärerna framställdes i boken. Någon använde ordet ”cyniska” med anledning av att läkaren och hans företagskollegor involverade i Global Medical Careness sålde medicin fast de visste om att den hade allvarliga bieffekter. Vi diskuterade läkarens roll i detta. Någon annan tog bokens inledning som exempel och hur mordoffret kirurgöverläkaren Ola Karlgren beskrevs – stjärnkirurg, överlägsen, stroppig, allmänt otrevlig, kvinnokarl – och (pang) så var han död. Vi tyckte att karaktärerna i boken  stundom  beskrevs steriotypiskt. Vi lyfte också berättelsen utifrån ett genusperspektiv. Om förra boken av Agatha Christie var tidstypiskt provocerande på många sätt, så var detta en  mer samtida skildring, som inte stack ut mer nämnvärt, kanske just för att handlingen utspelar sig i vår samtid och det är svårare att se och kritisera.

Hur oväntat var då slutet? Här hade vi olika meningar. Någon sa att detta var den första gången som denna läst en bok och direkt avslöjat mördaren. Vi var dock överens om att det fanns överraskande moment i sluttampen och boken avslutas med en klassisk cliffhanger.

Nästa gång träffas vi på Stadsbiblioteket och läser vi Genom ljus och mörker av John Harvey.

/ Anna R och Annika