Bevingat: magiska möten

Magiska möten i Fågelmarken av Brutus Östling

Bevingat Brutus ÖstlingOm man inte har tillbringat det senaste decenniet under en sten, så är namnet Brutus Östling synonymt med makalösa fågelbilder. Jag skulle tro att de allra flesta som börjat ägna sig åt fågelfotografering de senaste tio åren har Brutus Östlings bilder på näthinnan när de ger sig ut i markerna i hopp om kunna få till åtminstone en enda bild som har det där lilla extra. Det går inte att närma sig konsten att fotografera fåglar utan att stöta på Brutus Östling. Hans bilder talar för sig själv. Bilderna är tagna med stor kärlek till fåglar och kan därför också visa vilka fantastiska varelser de är oavsett om det rör sig havsörnar, skedstorkar, korpgamar eller brushanar.

I Bevingat tar Brutus Östling med oss på en resa till olika biotoper där fåglar finns. Det är Antarktis isvidder, där pingviner trotsar snö och kyla. Svalbards fågelberg med sina havssulor, tretåiga måsar och spetsbergsgrisslor. Havets eleganta segelflygare – Albatrosserna. Gamar i den nya såväl som den gamla världen porträtteras. Våtmarkernas vadare, hägrar och storkar. Ugglor i de nordliga skogarna. Arterna är många och bilderna fångar såväl fåglarnas beteende som deras skönhet.

En allvarlig sida till all skönhet finns också med i den berusande fågelprakten. I den gamla världen finns 16 gamarter. Av dessa är tolv hotade. De gamarter, som hör hemma i Indien och Sydostasien uppvisade kastrofala nedgångar i antal under 1990-talet. Visa arter minskade i antal med så mycket som 98 – 99%! Ett forskarteam upptäckte att dessa otroliga nedgångar hade sin rot i läkemedlet Diklofenak. Det är ett smärtstillande och antiinflammatoriskt läkemedel, som hade börjat användas för att göra boskapen i Indien och Pakistan motståndskraftigare emot sjukdomar. 2006 – 2010 förbjöds därför har Diklofenak i Indien och Bangladesh. Tyvärr så bryr sig girigheten inte om huruvida den på sin väg till omhuldade vinsten utrotar några gamar eller örnar. Under 2013 börjar därför Diklofenak under namnen Diclovet, Dolofenac och Reuflogin att säljas i Spanien och Italien för att användas på boskapen i dessa länder. Spanien är ett av Europas viktigaste länder när det gäller att bevara hotade gamar och örnar. Arter som grågam, smutsgam och lammgam är direkt hotade. I ett flertal afrikanska länder marknadsförs dessutom Diklofenak aggressivt.

Om inte girighet hotar och dödar våra fåglar så tar fåfängan vid och svingar svärdet. Den ståtliga ägretthägern, som nästan årligen kan ses i Halmstad, jagades hänsynslöst för sina långa s k ägretter. Ägretterna är långa fjäderplymer som växer ut på hanens rygg under häckningsperioden. Fåfängans förfärliga mask kom att betrakta dessa plymer som det yttersta hattprydnadsmodet för den modemedvetna kvinnan i början av 1900-talet. Denna modenyck höll på så när att kosta oss Ägretthägern.

I bokens efterord berättar Erik Hansson, som driver Natursidan.se om fåglarnas betydelse som indikatorer på hur vår värld mår.

Jörgen
Finns boken på ditt bibliotek
Bevingat: magiska möten i fågelmarker av Brutus Östling

 

Ond bråd död, familjedrama och oväntat slut

 

AgathaChristie_Foto_crop_web1-e1403705992401

Igår var det första träffen för vårens deckarläsecirkel ”Oväntade slut”. Vi läste Huset på udden, en deckare av den engelska deckarförfattaren Agatha Christie 1890-1976.

Vad handlar då boken om? En kvinna har blivit mördad och som mördare utpekas hennes adoptivson Jacko Argyle. Han har dömts för mordet eftersom det alibi som han så självsäkert hävdade inte går att styrka. Två år senare, då Jacko redan avlidit i fängelset, återkommer en forskare, Doktor Calgary från en lång polarexpedition. Han inser efter ett tag att han är det saknade alibit, Jacko Argyle är oskyldig. Tyngd av skuldkänslor och reser doktor Calgery till familjen Argyle för att ge deras son och bror upprättelse. Om Jacko inte är mördaren måste det vara någon av de andra familjemedlemmarna eller någon som står familjen nära, ett mörkt familjedrama uppdagas sakta. Inte enbart den skyldiga får lida utan även de som trots allt är oskyldiga. Huset på udden utkom år 1958 och anses vara Agatha Christies personliga favorit.

Vad tyckte då läsecirkelgruppen om boken? De som hade läst Agatha Christie tidigare, påpekade att Huset på udden inte var någon typisk bok för henne, utan skiljde sig något. Flera av oss tyckte att det var befriande att inte Hercule Poirot eller Miss Marple var huvudkaraktärer i boken.

Christie_HusetPaUdden_3D-286x400Boken är en nyöversättning utgiven inför Agatha Christie 125-årsjubileum 2015. Vi hade en lång diskussion om översättningen. Flera hade stört sig på att översättaren i dialogerna blandat titlar som mr, mrs, miss och doktor med ”du” och inte ”Ni”, som vore det mer korrekta. Tex ”-Förlåt, är du miss Argyle? Miss Christina Argyle?”.

Vi diskuterade berättarjaget och konstaterade att den ibland tillhörde doktor Calgary och ibland en neutral berättarröst. Någon påpekade att berättarrösten stundom hade en ”taskig uppfattning” och körde med negativa könsstereotypiska attribut, där männen beskrevs som kraftfulla, allvarliga och seriösa, medan kvinnorna beskrevs som näpna, fogliga och pladdrande. Vi drog slutsatsen att detta förmodligen var tidstypiska könsroller kopplade till den period då boken skrevs, dvs slutet av 1950-talet.

Vi diskuterade persongalleriet i boken och då särskilt mamman, mrs Argyle, som är mordoffret och centrum för handlingen. Den förmögna mrs Argyle går i boken från vara en ung kvinna med en ofantlig barnlängtan, till att ta hand om övergivna barn i krigets skugga och sedermera även adoptera några av dem, till att bli en dominant matriark som med järnhand styr och ställer över dem alla. I handingen framgår att var och en av de adopterade barnen hade ett minst sagt problematiskt förhållande till mamman och, vi konstaterade, att hon till viss grad även efter sin död fortsatte att styra dem. Vem var hon? Den varma godhjärtade modern eller den egoistiska självuppfyllande förmögna damen?

I boken framgår att de adopterade barnen alla kom från trassliga familjeförhållanden präglade av missbruk och promiskuitet och några av dem hade till och med blivit övergivna, men att de sedermera kom att växa upp under goda förhållanden, i en familj med mycket pengar. Vi diskuterade det här med socialt och biologiskt arv – vad väger tyngst?

messerschmitt-kr20_1607655c

Bild: The Telegraph

Vi funderade även på tiden för bokens tillblivelse, där vi tyckte att 1950-talet i många aspekter framträdde tydligt. Ett tidstypiskt exempel är när kommissarien som utreder fallet, håller ett förhör med en pojkspoling som vid tillfället för mordet, sett något som han tror sig vara en sputnik (den första uppskjuten ett år innan boken gavs ut), varav pojken tror att ryssarna kan ligga bakom mordet på mrs Argyle. Det visar sig dock vara en av adoptivbarnens bil, en Messerschmitt (se bild).

När det gäller slutet, så hade vi lite olika åsikter om det verkligen var oväntat. Vi var dock överens om att det hände en hel del oväntade händelser i sluttampen, även om kanske inte den skyldige var helt oväntad.

Nästa gång läser vi Evig eld av Jonas Moström.

/ Annika och Anna R

 

En bok i behändig storlek

På biblioteket händer det ofta att man får frågan om vi har böcker som inte är så tjocka. Det är inte alltid man känner för att läsa riktiga mastodontverk. Ibland har man större lust att läsa en historia som tar slut ganska fort (men inte för fort) eller som är så pass liten i sin storlek att den enkelt ryms i handväskan eller i jackans innerficka.

Men, vad finns det då för böcker som besitter denna fantastiska egenskap – liten, nätt och innehållsrik? Om detta ska jag genast berätta.

YardenFörst ut har vi boken Yarden, som är skriven av Kristian Lundberg. Kort handlar romanen om arbetslivets villkor och om problematiken att arbeta som timanställd. Här finns en hög igenkänningsfaktor för den som, precis som Kristian, har snurrat runt i arbetslivets ekorrhjul. Diskbänksrealism när den är som bäst.

 

Nästa bok kom ut i höstas och har den helt underbara titeln Mannen som läste högt Mannen som läste högt på 6.27-tågetpå 06.27-tåget. Boken, som är skriven av Jean-Paul Didierlaurent, handlar om ord- och bokälskaren Guylain Vignolles som på dagarna arbetar med att krossa böcker. Under varje arbetspass räddar han ett ark eller två från papperskrossens skoningslösa käftar för att dagen efter läsa högt för sina medresenärer på tåget. Från de här dagliga resorna på tåget växer historien fram och en alldeles speciell dag hittar Guylain en USB-sticka på tåget. Stickan innehåller textfiler skrivna av en kvinna vid namn Julie. Guylain blir som uppslukad och härifrån växer det sedan fram en kärlekshistoria som ger gåshud. Detta är en hyllning till alla bokälskare och författare. Den är trevlig, lättsamt skriven, har sköna karaktärer och den är så alldeles underbart mysig.

Som motsats till Jean-Pauls mysläsning har vi Martina Haags senaste bok Det är något som inte stämmer. En berättelse med en naket allvarlig ton om de känslor som kan dyka upp när en familjeidyll splittras.
erlendNästa tunna bok är ingen bok utan istället en författare. På bibliotekets hyllor gömmer det sig ett  antal böcker av en författare som tänker helt utanför boxen – på ett skönt och härligt sätt. Man vet aldrig vart hans historier tänker föra dig. Man kan hamna precis var som helst. Hans namn frågar ni? Erlend Loe. På bibliotekets vuxenavdelning har vi följande böcker av honom:

 

Inventering                                                              Volvo lastvagnar

Fvonk                                                              Doppler

Stilla dagar i Mixing Part                                   Expedition L

Blåst                                                                      Gör vad du vill

Maria & José                                                        Fakta om Finland

Naiv. Super

Ja ni ser ju själva. Bara genom att läsa titlarna på hans böcker förstår man att det är läsning uppåt väggarna som väntar. Om man känner för ett gott skratt är Erlend Loe helt rätt läsning för just det ändamålet.

Som avslutning vill jag passa på att slänga in ett litet tips om Gillian Flynns nya alster som är skriven i novellform och heter En sån som du. En mysrysig historia i samma anda som Edgar Allan Poe eller H.P. Lovecraft. Den tar under en timma att läsa och den klistrar fast dig direkt.

Frida

 

 

Med fokus på deckare!

crimegardenI går besöktes Stadsbiblioteket av deckarexperten Kerstin Bergman från Crime Garden som en del i ett gemensamt läsfrämjandearbete mellan Stadsbiblioteket och Söndrums bibliotek. Kerstin inledde föreläsningen med att berätta varför hon tror att deckare är så populära, fortsatte med en genomgång över vilka deckargenren som finns och belyste därefter deckartrender under 2000-talet, innan hon avslutade med tips på bra nya deckare.

När det gäller deckargenrens popularitet lyfte Kerstin särskilt de nordiska deckarna och berättade bland annat att det internationella framgångsreceptet för dessa har varit att de nordiska författarna ofta haft angloamerikanska genreninfluenser, vilket gjort att även utländska läsare har kunnat relatera till och känna igen sig i konventioner och litterära traditioner. Andra faktorer hon nämnde var de nordiska miljö- och naturskildringarna som återges i böckerna (och som ofta ses som exotiska utomlands), men även traditionen av att skriva böcker som innehåller kritik av den nordiska välfärdsstaten och som har ett persongalleri av starka jämställda kvinnor. Stieg Larsson har därtill varit en viktig komponent i framgången utomlands för hela genren.

När det gäller deckargenren, så presenterade Kerstin de vanligaste: pusseldeckaren, den hårdkokta deckaren, polisromanen och thrillern, som vanligtvis delas in i subgenren den psykologiska och politiska. Andra genren som hon nämnde i förbigående var den klassiska detektivromanen, barn- och ungdomsdeckaren, rättegångsdeckaren, journalistdeckaren, den historiska deckaren och den kriminaltekniska (forensic)deckaren.

Vilka trender kunde då Kerstin se på 2000-talet? Jo, fler kvinnor och en vidareutveckling av Stieg Larsson-konceptet dvs att skriva i genrehybrider, skapa nya sorters hjältinnor och utkomma med triologier (istället för serier om tio band, som var vanligt dessförinnan). Andra trender är att man i böckerna har en huvudsaklig hjälte, man ser oftare en polis i samarbete med en amatördetektiv (tex journalist, författare eller dyl), medelklass och individualisering, handlingen har flyttat från storstaden till landsortsmiljöer, familjen och det personlig står i fokus, skurkarna är oftast från öst (fd Sovjetunionen och fd Jugoslavien) och en trans-nationell brottslig har brett ut sig. Kerstin berättade också att det under 2000-talet finns fler barn bland offren, motiv till brott återfinns i förövarens barndomstrauman, man använder en genrenvariation (tex bladar in skräck, fantasy, chick lit)och det är vanligt att man skapar en ny typ av hjältar i nya miljöer.

crimegarden1

Nya böcker Kerstin tipsade om var:

  • UltiMatum av Anders de la Motte som är fristående fortsättningen på MemoRandom. Författaren är en skicklig intrigmakare och vi möter ett komplext persongalleri. Han arbetar med frågor som skuld, hämnd och makt.
  • Måltavla av Ingrid Hedström som är en fristående fortsättning på Bortfall. Här möter man ett tydligt feministiskt budskap. Boken ger en skrämmande och insiktsfull bild av dagen samhälle.
  • STHLM delete av Jens Lapidus som är en fristående fortsättning på VIP-rummet. En bok med högt tempo och stort underhållningsvärde.
  • Skymningsflickan av Katarina Wennstam. Här skildras den utsatta människan och kriminalitet som kan uppstå när unga människor inte känner sig sedda.
  • Orten av Joakim Zander som är en fristående fortsättning på Simmaren. Högt tempo förenas med aktuella frågor.

Om man vill läsa spänningslitteratur skriva på ett bra språk, så rekommenderade hon:

/Anna R och Annika

Livsviktigt om kroppen, känslor och mens

Ibland läser man böcker som berör och ibland läser man böcker som verkligen berör, ger en en rejäl spark i magen och en ordentlig käftsmäll. Peppad som bara den blir jag av denna läsning!

YouTube-fenomenet Clara Henrys ”Ja jag har mens, hurså!” och Anna Höglunds ”Att vara jag” är två sådana böcker.

 

ClaraDen förstnämnda är Clara Henrys bokdebut och är en faktaspäckad bok om just mens och alla vinklar och vrår av detta. Clara Henrys agenda är tydlig. Tabun ska bort, mens ska pratas om och skrivas om. Miljontals människor, eller livmodersbärare som Clara kallar dem, menstruerar varje månad världen över och vissa går igenom livet utan att ha någon att prata om detta med. Boken är en vägledning i hur du bäst hanterar din mens med mensskydd, choklad osv. men tar också upp menshistoria, menssexism och har en egen mensordlista. Den är fylld av informativa tecknade bilder och skriven i en lättsam men fängslande stil.

Underhållande, uppkäftig (i positiv bemärkelse) och livsviktig är tre ord som får beskriva denna bok. Jag ser mycket fram emot att få lyssna på Clara Henry i egen hög person på Stadsbiblioteket tisdag 15/3 17.30-19.00, fri entré. Du kan läsa mer om detta på bibliotek.halmstad.se

Jag tänker gå till botten med det här. Varför är det så mycket som känns jobbigt med att vara jag? Kommer det inifrån eller utifrån?”

att varaDetta undrar Rosa, huvudpersonen i Anna Höglunds skönlitterära bok ”Att vara jag”. I Rosas liv finns mycket funderingar kring hur och när första mensen ska komma, funderingar på storasyster och det som hon gör, storasysters pojkvän som inte är särskilt schysst, om hur man ska vara i skolan och hemma, den snygga killen i skolan med mera. Rosa har problem med att hitta sig själv, men kanske framför allt med att få lov att vara sig själv. I skolan och till vänner kan man inte säga vad man tycker, man får inte vara för mycket eller för lite. Det hade varit lättare att vara kille tror Rosa eller att vara varken kille eller tjej. Lättast hade varit att få vara, bara vara jag.

Denna bok innehåller precis som Clara Henrys, bilder som förstärker texten. Men bilderna i Anna Höglunds bok är mer mörka och förtvivlade. Trots det mörka och svåra är det en ljus bok i det att tabuämnen hamnar på bordet. För läsare med samma känslor som Rosa bör man känna sig mindre ensam och ledsen efter läsningen. Boken avslutas med att Rosa får en tårta av sin familj då första mensen kommer.

Sammanfattningsvis är detta två viktiga överlevnadsböcker för alla åldrar!

Jessica

Här kommer lite fler tips i samma genre:

Liv Strömquist – Kunskapens frukt

Sandra Dahlén – Sex med mera

Nathalie Simonsson – Världens viktigaste bok