Spänningsromanen – kärt barn med många namn

pistolbildKärt barn har många namn brukar man säga. I just detta fall tänker jag på spänningsgenren – eller kanske den mer vardagliga benämningen deckaren eller detektivromanen. Vad är det då som kännetecknar en deckare? Jo, att litteraturen handlar om brottslighet, ett brotts begående och uppklarande av brottet. Ett annat utmärkande drag är att intresset inte fokuseras på brottslingen utan på den som jagar hen.

Spänningsgenren är en genren att älska – och att hata. En del vägrar kategoriskt att läsa den, medan andra slukar den.  Själv har jag tillhört kretsen spänningsromanläsare i en sju-åtta år. Spänningsgenren tenderar att röra upp känslor och anklagas stundom för att vara en sämre sorts litteratur, vara skriven på ett dåligt språk och ha en handling som följer givna schablonliknande mallar. Är det så? Ja och nej. Jag brukar säga att spänningsgenren är bred – där finns både det ena och det andra och att man nog gör det lite för enkelt för sig själv när man drar hela genren över en kam. En del skeptiker tror att spänningsgenren bara handlar om våld, kriminalitet och ond bråd död. Jag har i ett tidigare inlägg på denna blogg citerat deckarförfattaren Christoffer Carlsson som på förra årets bokmässa sa att de bästa spänningsromanerna är inte de som handlar om mord, utan de som handlar om något helt annat. Precis så är det, tycker jag. Jag får ibland frågan varför jag läser spänningsromaner (vad jag får ut av det) och jag brukar då svara att jag vill underhållas. Precis som jag ibland tittar på spännande filmer, så läser jag ibland spännande böcker.

Vad finns det då för olika genren? Per Olaisen har i boken ”Kriminalnovellen i Sverige” listat ett tiotal subgenren till deckaren:

  • Pusseldeckare – intrigen står i fokus och ledtrådar granskas och löses av en detektiv.
  • Inverterad deckare – där man från start vet vem som är skyldig och handlingen fokuserar på hur den skyldige ringas in eller den skyldige sakta gräver sin egen grav.
  • Polisberättelse – har en eller flera poliser i huvudrollen och där handlingen ofta skildrar utredningsarbete.
  • Shocker – bygger helt på en överraskande och ibland till och med makaber upplösning.
  • Verklighetsbaserad deckare – har en berättelse i form av mer eller mindre fiktiva hågkomster ur polisens vardag.
  • Hårdkokta deckare – här en huvudperson som är en desillusionerad, tuff och handlingskraftig samhällskritiker och där handlingen inte alltid handlar om försvunna mordvapen och spräckta alibin
  • Spionberättelse – kan utspela sig under krig och där en eller flera människor ingår som kuggar i ett politiskt maskineri.
  • Thriller – inkluderar starka effekter och spektakulära händelser och där vanliga människor råkar illa ut och tar på sig rollen som problemlösare.
  • Psykologisk deckare – har en handling där det viktiga är vad som händer i huvudet på de inblandade.
  • Humoristisk deckare – har komiska dialoger och rena farssituationer mellan de inblandade.
  • Historisk deckare – där brottet sker i en gången, historisk tid.
  • Sciece fiction eller fantasydeckare – där brottet sker i framtiden eller i en alternativ värld till vår egen.
  • Pastisch eller parodi – när man skriver en ny historia baserad på en annan författares verk, genren eller person.

Om man tar sig en rundtur bland hyllorna på Stadsbibliotekets spänningshyllor och kikar på de genrenindelningar som böcker där marknadsförs som, så hittar man dels de vanliga: kriminalroman, kriminaldrama, psykologisk kriminalroman, deckare, pusseldeckare, polisroman, spionroman, thriller och psykologisk thriller och också en del lite nyare grepp som:

  • feelgood-deckare (Marianne Cedervall)
  • kriminalkomedi (Christina Larsson och Lars Forsberg)
  • mysdeckare (Alan Bradley)
  • medicinsk thriller (Zac OÝeah)
  • elegant crime (Denise Rudberg)
  • noir thriller (Carl-Johan Vallgren)

Blickar man utåt i världen finner man fler subgenren som till exempel:

  • femicrime – böcker om starka kvinnor (tex Lisbeth Salander) eller av kvinnliga deckarförfattare.
  • courtroom drama – kan tex vara berättelser på teman som tex brottsbekämpning, brottslighet, detektivbaserade mysterium, advokatarbete, tvistemål etc.
  • locked room mystery – deckare där brottet begås under till synes omöjliga omständigheter, såsom ett låst rum varifrån ingen inkräktare skulle kunnat ha lämnat.
  • serial killer mystery dessa berättelser skildrar ofta en polisstyrkas eller myndighets ansträngningar i att gripa en mördare som väljer offer utifrån någon obskyr basis. De är också ofta mycket mer våldsamma än andra deckare.
  • ”whodunit” – det vanligaste deckarformatet. Brottet och den efterföljande polisundersökningen presenteras så att läsaren endast får enstaka ledtrådar om  gärningsmannens identitet. Lösningen avslöjas inte förrän de sista sidorna i boken.
Fotograf: Jenny Håkansson

Kerstin Bergman (Fotograf: Jenny Håkansson)

Läser du spänningsromaner? Eller vägrar du dem? Är du nyfiken? Eller redan frälst? Vem du än är missa inte att deckarexperten Kerstin Bergman från Crime Garden besöker Stadsbiblioteket och föreläser på temat ”Från pusseldeckare till psykologisk thriller: Den mångfacetterade deckargenren”. Kerstin berättar om deckartraditionen med utgångspunkt i de olika deckargenrerna. Vad är typiskt för en pusseldeckare och hur skiljer sig en polisroman från en psykologisk thriller? Och vem skriver egentligen vad idag?

Kerstin Bergman är litteraturvetare, deckarrecensent och medlem av Svenska deckarakademin. Hon är redaktör för Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland (2014) och författare till Swedish Crime Fiction: The Making of Nordic Noir (2014) och Kriminallitteratur: Utveckling, genrer, perspektiv (2011, med S. Kärrholm), samt till en stor mängd akademiska och populärvetenskapliga artiklar om deckare på svenska och engelska. Som skribent och föreläsare inom deckarområdet driver hon företaget CrimeGarden och bloggar om deckare på crimegarden.se. Läs mer om Kerstins Bergmans besök

Tid: Onsdag 3 februari 18:30-19:30
Plats: Stadsbiblioteket, Nissanscenen
Pris: Fri entré

Välkomna!

/ Anna R

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s