Sommarläsning – Presidentens hatt

Presidentens hatt av Antoine Laurain
presidentens hattDen hårt arbetande revisorn Daniel Mercier äter middag en kväll på en restaurang som samtidigt besöks av Frankrikes president. Han lyssnar nyfiket på presidentens samtal och när denne slutligen reser sig och lämnar restaurangen upptäcker Daniel att presidenten glömt kvar sin svarta filthatt. Efter ett ögonblicks övervägande beslutar han sig för att behålla hatten som minne av den speciella kvällen. Hatten passar honom perfekt och nu börjar det hända saker. Genom boken vandrar sedan hatten vidare ut i världen och kommer att på olika sätt  att påverka sina olika bärare.

Boken förmedlar en fransk känsla som jag tilltalas av och bjuder på härliga personbeskrivningar. Jag hade lätt för att visualisera texten och fick mig en fin läsupplevelse.

Eftersom jag gillar denna bok, den första av Antoine Laurain att översättas till svenska, blev jag väldigt sugen på att läsa hans senaste bok, La femme au carnet rouge, utgiven i Frankrike i början av förra året men på engelska nu under våren, kanske kommer den på svenska snart. På engelska heter boken The red notebook. Den handlar om en man som hittar en väska på en bakgata i Paris. I väskan finns några få personliga tillhörigheter och en röd anteckningsbok men tyvärr ingen kontaktinformation. Han blir berörd av innehållet i den lilla boken och vill väldigt gärna träffa personen som är dess ägare men hur ska han gå till väga?

/Annika

Finns boken på ditt bibliotek?
Presidentens hatt av Antoine Laurain

Sofia Nordins atomer Eller: Skicka hit en psykolog!

Atomer Sofia NordinSkicka hit en psykolog! Jag läser Sofia Nordins Atomer i solskenet, i bruset från ett glatt underhållningsprogram på TV, i min trygga varma säng…och mår dåligt i alla lägen. Mörkret tätnar omkring mig, solen går i moln och skrattet fastnar i halsgropen. För varje ord, boksida och kapitel blir jag mer och mer obekväm med denna bok. Hur kan den få mig att må så illa? Obehagskänslorna är nästan omgående. Huvudpersonen har, som också nämns ordagrant i boken, en ”märklighet” över sig. Alma arbetar som miljökemist och kan allt om tingens uppbyggnad, atomer, kvarkar osv. men i känslornas värld är hon helt borta. När Alma var yngre bodde hon bredvid sin bästa kompis Cedrik. De gjorde de mesta ihop, åtminstone utanför skoltid. Alma hade svårt att passa in i den mall som hon förväntades som ung flicka. Hon gjorde flera försök att passa in men tappade snart motivationen. Det viktiga för henne var att hon fick vara med Cedrik efter skolan, då allt blev bra, åtminstone tills Cilla dök upp. Cilla var en av sommargästernas barn som var lika gammal som Alma och Cedrik. Cedrik ville gärna vara med Cilla, som är väldigt annorlunda från Alma och Alma hatade henne för det, så mycket att hon ville göra henne riktigt illa. När Alma nu är vuxen, bor hon ensam i en lägenhet dit hon då och då tar hem män för att ha någon att sova och umgås med. De vill ha sex utav henne i gengäld och hon ger dem det som de vill ha. En kväll hittar hon Cedrik på krogen, han är stupfull och går lätt att få med sig hem. Man förstår att han och Alma inte träffas längre och att han nu inte längre känner igen henne, fyllan hjälper dock till med detta. När de väl är i Almas lägenhet får hon ett märkligt infall och låser in Cedrik i klädkammaren. När morgonen kommer och Cedrik vaknar är han fortfarande inlåst och Alma har inga planer på att släppa ut honom. Atomer visar sig vara en rysare och relationsroman i ett. Sofia Nordin är extremt duktig på intressanta personporträtt som ofta går över osynliga gränser, utmanar normer och handlar oförutsägbart. Alma är en av dessa och kanske den mest skruvade av hennes skapelser. Med en person som Alma i sin närhet kan man aldrig vara riktigt säker på att man inte är i fara. Man vill som läsare gärna bryta in någonstans i hennes barndom och be hennes föräldrar att prata med henne om hennes känslor eller kanske helst ta in en psykolog som kunde reda ut hur man kunde hjälpa Alma att ta sig fram i sina relationer med andra människor. Alma är i grunden en kärleksfull person, men hittar inte rätt sätt att uttrycka detta på. I en recension av Atomer jämförs boken med Cilla Naumanns Springa med åror och det kan jag verkligen hålla med om. Sommargästen, rivaliteten, relationssvårigheter osv. finns i Springa med åror så väl som här. Jag vill gärna rekommendera boken på grund av den spänning och det obehag som den lyckas överföra med sina ord rakt ner i mina atomer. Ett tips är att läsa den snabbt!

Jessica

Finns boken på ditt bibliotek? Atomer Sofia Nordin

Om att vara först, sist och mittemellan!

Ibland är man först. Först på den där senaste nya omtalade spänningsromanen som alla vill läsa. Man kanske inte ens stod på första plats i reservationskön, utan på sjätte, men eftersom biblioteket köpt in flera exemplar av samma titel, så fick man den direkt. Bara sådär! Boken är helt ny, med rena vita sidor, luktandes lite kemiskt av trycksvärta och man är den allra första i hela vida Halmstad som bläddrar i boken. Det känns nästan lite högtidligt magiskt…

Men det finns ju även det omvända – när man inte har hittat till en författare eller titel, förrän sist av alla. När den tidigare så populära titeln står, så där lite pinsam och bortglömd i bibliotekshyllan. Den kanske ser ok ut på utsidan, men så öppnar man den..Bild1bild2

Den är fuktskadad i någon del, har hundöron varstans, en och annan lös sida, det ligger en fasttorkad bananfluga på någon sida, nerkletat blod efter en mosad mygga på en annan och någon har använt de vita sidorna i slutet som ett anteckningsblock. Man står där och väger boken i handen – ska jag låna den trots allt? Kanske tar man den ändå, kanske beställer man in titeln från ett annat bibliotek och chansar på att det exemplaret är i bättre skick eller så kanske köper man den själv som pocket på nätet…

När jag började arbeta på bibliotek, så blev jag uppriktigt överraskad över att böckerna på biblioteket var så nya och fräscha. Jag vet inte vad jag hade föreställt mig, en massa gammalt bråte på hyllorna? Jag tror att de flesta aktiva låntagare vill ha nytt och fräscht (med bredd och av god kvalitet) på hyllorna. För året inkom våra tio folkbibliotek med över 5000 nya skönlitterära exemplar för vuxna i sin katalog (och då är inte fack- eller barn- och ungdomslitteraturen inräknad) och samtidigt föll en och annan titel bort i form av gallring. Gallring hjyssas det lite om. Är det ok att slänga böcker? Om vi inte skulle gallra något alls så skulle beståndet på fem, tio, femton, tjugo år ha vuxit med ett ofantligt antal exemplar.

Vad jag vill komma till är att jag ser ett biblioteks samlingar som ett äppleträd. Det måste underhållas genom att beskäras, gödslas och kartgallras för att må bra och få fina friska frukter.

PS: Och ja, ser du en fuling enligt ovan, så påtala det gärna, så gallrar vi och köper ett ersättningsexemplar om möjligt.

/ Anna R

Böcker om böcker för bokälskare…

Livet enligt FikryJag är lite svag för böcker som handlar om böcker och som utspelar sig i bokliga miljöer. Jag har precis läst en sådan bok nämligen ”Livet enligt Fikry” av Gabrielle Zevin. Den handlar om en bokhandlare vid namn A. J. Fikry, vars fru har förolyckats i en bilolycka, och som därefter har förlorat gnistan – han dricker, är allmänt otrevlig och låter affärsverksamheten gå i stå. När A.J. blir bestulen på sin förstaupplaga av Edgar Allan Poes debutverk, som han skulle ha sålt en dag för att kunna gå i tidig pension, så når han botten. Men så händer något. När han en dag kommer hem, så har någon lämnat kvar ett flickebarn i affären, med en lapp om att modern önskar att barnet ska få växa upp bland bokälskare, böcker och människor som anser detta viktigt. Detta innebär en vändning för bokhandlaren. Bokhandlen blir med tiden en plats där människor på orten samlas. Även om invånarna till en början kommer till affären för att snoka och skvallra, så deltar de i arrangemang och köper böcker och för att maskera detta, vilket gör att de måste läsa böckerna (för de ju har betalat för dem) och voilà, så har ett litteraturintresse fötts! Snart börjar även bokhandlarens hjärta dunka lite extra för en bokförsäljare som representerar ett bokförlag som besöker honom för att sälja böcker. Och ja, ni kan ana vart det bär hän…

Det jag gillar med den här boken är att det ges en lång rad litterära referenser, vilket innebär att boken i sig själv ger mersmak, då man vill läsa mer och annat som nämns i boken. (Särskilt nyfiken blir jag på Roald Dahls ”Lammsteken” som jag ska läsa på studs!)
Litteraturens närvaro i boken är så stark att författaren flera gånger låter A.J. säga saker såsom tex:
”nu låter jag som en töntig romanfigur”,
”du och jag är karaktärer i en dålig roman” och
”om Jenny vore en bok skulle hon vara en pocket som nyss plockats upp ur kartongen – inga hundöron, inga fuktfläckar, ingen bruten rygg”.

I boken finns ett ”vi” och ett ”dem” i kategorierna ”en litterär” och ”en icke litterär människa”, och kanske till och med en tredje kategori (som A.J. själv tillhör), ”en litterär snobb”. Hur urskiljer man då en litterär från en icke-litterär? Jo, man ställer mycket enkla frågor såsom:

  • Vilken bok har betytt mest för dig i ditt liv?
  • Vilken bok läser du just nu?
  • Vilken är den senaste bok du läste?
  • Vilken är den bästa bok som du har läst?

Får man (bra) svar, så är man på god väg att hitta en likasinnad! Testa gärna själv!

/ Anna R

Här kommer ett litet urval av böcker om böcker och bibliofiler,
klicka för att se om de finns på ditt bibliotek!

och som sagt: Livet enligt Fikry av Gabrielle Zevin och Lammsteken av Roals Dahl

En annan boklig miljö – mitt skrivbord!

en-boklig-miljö-in-real-life-min-arbetsplats