Litteratur till för att användas – bruksdeckare!

För ett tag sedan var jag inne på bloggen ”Bokhora” och fastnade där vid inlägget ”Hur mycket bryr jag mig egentligen om vem mördaren är?”  och begreppet ”bruksdeckare”.  Eftersom detta är ett nytt ord för mig, så blev jag lite nyfiken och började leta mer information om begreppet!

Bruksdeckare finns inte med i Nationalencyklopedin, men väl ordet bruka, som beskrivs med att: ”(regelbundet eller fortlöpande) använda sig av (ngt) för praktiskt syfte med avs. på konkret el. abstrakt hjälpmedel e.d.” Om man googlar på ”bruksdeckare” så märker man snart att detta är ett begrepp som mest används i talspråk, då man till största delen får upp träffar med ordet i privatpersoners bokbloggar, men man hittar det även på morgon- och kvällspressens recensionssidor. Vad är då en bruksdeckare? Hur känner man igen dem?

1. En bruksdeckare har följande upplägg:

• böckerna har korta, extremt lättlästa kapitel, på 2-3 sidor för varje kapitel
• upplägg med 4-6 berättarperspektiv

2. En bruksdeckare kan beskrivas med följande attribut:

• ”hårdkokta bruksdeckare”
• ”en äkta svensk bruksdeckare”
• ”habila bruksdeckare”
• ”en användbar bruksdeckare”

3. Läsupplevelsen man får när man läser en bruksdeckare beskrivs på följande sätt:

• ingen litterär upplevelse, inte årets litterära höjdpunkt, inget litterärt mästerverk, kommer inte förändra ditt liv
• svårt att hålla isär alla, du kommer med stor sannolikhet blanda ihop den med andra titlar
• klart spännande för stunden, rafflande och underhållande historia som räcker för stunden, inte innehåller något extra
• bok som varken stör eller man engagerar sig i, enkla intriger som känns lagom spännande att följa när man inte orkar koncentrera sig på något mer komplicerat

4.   En bruksdeckare nivåer kan variera och beskrivs som: 

• hygglig bruksdeckare
• ordinär bruksdeckare
• god bruksdeckare
• helt okej bruksdeckare
• bruksdeckare över genomsnittet
• bruksdeckare av god kvalitet

5. En bruksdeckare passar som bäst att bli läst på följande platser och tidpunkter:  

• som tågläsning
• på stranden
• helt okej att leva sig in i en vinterkväll
• läsa innan man somnar
• som balkongläsning

Vilka skriver då utifrån denna mall bruksdeckare? Jo, författare som anges som exempel på just författare till bruksdeckare är: Mari Jungstedt, Varg Gyllander, Liza Marklund, Peter Robinson, Anna Jansson, Dennis Lehane, Viveca Sten, Jo Nesbö, Ann Cleeves, Ninni Schulman, Camilla Läckberg, Ian Rankin, Hjorth/Rosenfeldt och Sofie Sarenbrant.

Vad har jag själv för förhållande till bruksdeckare? Jo, jag läser dem och känner igen och håller med om flera av de egenskaper som beskrivs ovan. Varför läser jag dem? Jo, det är enkelt och snabbläst! Men om bruksdeckarna jag läser inte är bra, så slutar jag tvärt! Här finns det ingen pardon!

En del namn saknas i mitt tycke bland de framgooglade författarexemplen. Jag funderar just på om antal delar i en deckarserie har betydelse för kvalitén och om man kanske lär sig hantverket och blir mer skicklig på vägen? Jag låter detta vara osagt, men ger några jämförande exempel i antal delar över både nybörjare och oldies inom deckargenren nedan:

• Sofie Sarenbrant – fyra böcker om kriminalpolisen Emma Sköld.
• Camilla Läckberg – nio böcker om Erica Falk och Patrik Hedström i Fjällbackaserien.
• Liza Marklund – 11 böcker om journalisten Annika Bengtzon.
• Henning Mankell – 12 böcker om kriminalkommissarie Kurt Wallander.
• Björn Hellberg – 21 böcker om polisen Sten Wall.
• Jan Mårtenson – 43 (!) böcker om antikhandlaren Johan Kristian Homan.

Några långkörande författare har avslutat en serie för att fortsätta med en annan inom samma genren. Tex:

• Arne Dahl – 10 böcker om A-gruppen – har gjort en spinoff på A-gruppen och skriver nu om Opcop – fyra delar.
• Håkan Nesser – 10 böcker om Van Veeteren – skriver nu om kriminalkommissarie Gunnar Barbarotti – inne på del fem.
• Mari Jungstedt – 12 böcker om kriminalkommissarie Anders Knuta – skriver nu en serie kallad ”Gran Canaria” tillsammans med Ruben Eliassen – en del utgiven.

Eftersom jag är fortsatt nyfiken av mig, så följer förmodligen en fortsättning på detta ämne, men då sätts luppen på ”brukslitteraturen”! Håll i hatten! / Anna R