Läslysten 14 mars

Ingen idé att klaga över denna långa kalla vår, bättre att pälsa på sig och uppsöka nya och gamla läsvänner! Den 14 mars samlades vi runt tekanna och croissanter. Denna gång kom samtalet att handla om allt från bra spänningslitteratur, biografier till en stillsam danska med märkligt driv.  Vi fick höra ett fint litet stycke om lycka som en läsare fastnat för mitt i Lisa Marklunds bok Sprängaren!

Jan Guillou skriver om sitt författarskap i boken Ordets makt och vanmakt. Mycket om kända politiker, tex Palme och Erlander och förstås om IB-affären på 70-talet. Lättläst och intressant om skrivande och journalistik.

Detta borde skrivas i presens av Helle Helle är den senaste boken av denna danska författare. Den är en lågmäld berättelse, skenbart enkel men med mycket dramatik mellan raderna. Det finns fler böcker av Helle, en författare som rekommenderas varmt!
Andra danska författare som några hade läst nämndes: Hanne Vibeke Holst och Jussi Adler Olsen som skriver deckarna om polisen Carl Mörck.

En deckarförfattare som är mångas favorit är Camilla Läckberg. Hennes senaste heter Änglamakerskan, lättläst och med bra handling liksom deckarna av John Grisham.

Vi kom över havet heter en ny bok av en amerikansk författare, Julie Otsuka. Via en äktenskapsförmedling reser en grupp japanska kvinnor till USA för att gifta sig med japanska män. De kallades postorderbrudar och deras förhoppningar om ett bättre liv kom för flera av dem på skam. En annorlunda bok om ett kollektiv kvinnor i andra världskrigets skugga. Ovanligt stilgrepp, skriven i vi-form.

Erik Wijk, Göteborgskravallerna och processerna, mycket spännande bok om det som många kallar en rättsskandal.

Den osynliga bron av Julie Orringer, en mycket välskriven och gripande historisk roman eller om man så vill en kärleksroman förlagd till tiden för andra världskriget. En bok man inte kan lägga ifrån sig!resan till ribston

Resan till Ribston av Christel Kvant, en bok med vacker framsida med ett blommande Ribston-äppelträd. Småtrevlig vardagsberättelse med viss dramatik, lite heminredning, lite trädgård och en kvinna mitt i livet. Förändringar och livskriser som utvecklar och förbättrar.

Liza Marklunds debutroman Sprängaren utkom 1998. I den finns ett stycke om lycka, som bryter mot spänningsintrigen, en lite ovanlig reflektion av huvudpersonen Annika Bengtsson. Flera böcker i denna serie är filmade.

Många frågar efter självupplevda böcker och ett par tips är Det ska bli ett sant nöje att döda dig av Magdalena Graaf samt Gömda och Asyl av Liza Marklund. Att skriva om ett jobbigt liv kan vara en form av bearbetning och ett sätt att hjälpa andra i samma situation.

I boken Ypsilon av P C Jersild, som kom förra året återkommer flera av karaktärerna i författarens tidigare böcker.

En bok av Muriel Spark som kommit i nyutgåva är Miss Jean Brodies bästa år. Den urspelar sig på 30-talet och handlar om en lärarinna på en flickskola i Edinburgh. Hon blir en udda figur på skolan med egen agenda, undervisar hellre om konst, språk och livsvisdom än matematik. Hamnar så klart i konflikt med övriga lärare. En vass och humoristisk bok om att ta tillvara på sina bästa år.

Osäkra väderprognoser framöver, men ett som är säkert är:
Nästa träff för läslystna blir det den 9 april 18.30 på Stadsbiblioteket, anmälan via tel 13 71 81 eller mejl biblioteket@halmstad.se

Bo Carpelan – en finlandssvensk gigant

Fotograf: Charlotta Boucht

Fotograf: Charlotta Boucht

En av den finlandssvenska litteraturens allra största avled härom månaden. Bo Carpelan debuterade redan 1946, tjugo år ung. Han har publicerat åtskilliga diktsamlingar men också romaner och pjäser. Under senare år blir hans lyrik allt klarare, både enklare och tätare på samma gång. I Marginalia till grekisk och romersk diktning, från 1984, kommenterar han och pratar med, över långt avstånd, den antika diktningens stora namn. I den sista boken, Gramina, som utkom i höstas, återvänder han till klassikerna, denna gång Horatius, Vergilius och Dante:

Ni glömskans vördade gudar,
er förströdda makt
gör minnets landskap ljust,
klart och rent, skrubbat
som sanningens golv.

Eller längre fram, också i avsnittet om
Horatius:

Somna till ekot
av sorlande vatten,
följa dess lopp
som en lång dags vila.

I Dante-avsnittet kan det bli så
här komprimerat:

Straffet öppet
domen dold.

Avslutningsvis en Vergiliusvinkning:

Du tar farväl,
vet ej
att du blott i minnet
återvänder.

Har du inte upptäckt Bo Carpelans diktning, eller romaner, exempelvis
Berg från 2005, är du att gratulera.

/Håkan Olsson

Vi på bibblan läser

Bodil Malmsten- Det är fortfarande ingen ordning på mina papper
En av oss tillber Bodil Malmsten och är i återkommande perioder helt fast i hennes böcker. Just nu ett skov och kollegan bara måste läsa högt ur Det är fortfarande ingen ordning…
Rappt och roligt skrivet om stress, många ler och nickar instämmande.
Sedan vidtar en intressant diskussion som handlar om gränsen mellan böckernas jag-person och författaren. Bodil Malmsten skyr sådan sammanblandning och blir upprörd när det sker. En morgontrött kollega ogillar BM och tycker 1. Vad har hon att stressa upp sig för. 2. Hon får väl skylla sig själv och man blandar ihop henne med romanfigurerna. Hon väljer ju själv att skriva så likt det som alla vet om hennes liv, flytten till och från Frankrike etc.

Det är fortfarande

Rosa Liksom Kupé nr 6
Några har läst och tycker om boken, till det yttre en skildring av en resa på transsibiriska järnvägen. Huvudpersonerna en ung kvinna som åkt ifrån sin kärlek och en äldre man, råbarkad och grov i mun. Kan också läsas som en nn över Ryssland, det gamla och det nya.
En av oss hakade upp sig på det ivriga användandet av adjektiv, ”varje mening tryfferas med beskrivning på beskrivning så att det blir tröttsamt att läsa.” Hon blev så störd på det att boken inte lästes till slut.

Kupé nr 6
Detta i sin tur gav upphov till en diskussion om den goda berättelsen kontra vikten av ett välskrivet litterärt språk. Flera fäster mest intresse vid storyn medan andra kan fördra en ointressant handling bara språket är fängslande och välarbetat!

Hjalmar Söderberg Doktor Glas
En klassisk roman av en författare som sannerligen visste att sammanfoga en fängslande historia med ett njutbart, litterärt språk. En bok att återvända till, att ge bort i present till ungdomar. En bok att läsa om och diskutera i läsecirklar.

soderberg_doktorglas.ai

Monika Fagerholm Lola uppochner
En ny roman att stoppa i händerna och under ögonen på alla som uppskattade Den amerikanska flickan och Glitterscenen. Två grupperingar visar sig genast: för och emot MF. En förespråkare antyder: Ja, hon är ju ganska svår… En motståndare går då genast i försvar: jag läser minsann svåra böcker det är inte det som är problemet.Nåväl Lola handlar om ett mord i en liten ort, Flatnäs. Brottet är centralt men ändå inte. Människorna är det intressant och inte minst sättet Fagerholm nystar fram historien på.
Lola upp och ner

Muriel Sparks Miss Brodies bästa år
En av Modernista återutgiven godbit, skrevs 1961 översattes 1963. Miljön är en skola i Edingburgh under mellankrigstiden. Miss Brodie är en mycket okonventionell lärarinna. Hon lägger fokus på skönhetskunskap och humaniora (i den ordningen) och eleverna lär sig varken Finlands huvudstad eller att lösa de enklaste ekvationer. Dessutom har Miss B amorösa förbindelser med de båda manliga lärarna. Hon väljer ut några flickor till en inre cirkel; det är ur denna krets någon ska komma att förråda henne.
9186021427

Merethe Lindström Dagar i tystnadens historia
– Det var jag som släppte in honom.
En intresseväckande inledning på en roman, eller hur? Löftesrikt och lite olycksbådande. En vemodig, sorglig och mycket vacker roman som belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2012.

9185849898

Nu kommer våren så stilla och fint och snart kanske man kan sitta ute med kaffekopp och bok. Välkommen att ventilera dina läsupplevelser på Stadsbiblioteket den 14 mars 18.30 då är det nämligen dags för nästa träff för Läslystna!  Anmäl dig via telefon 035-137181 eller mejl: biblioteket@halmstad.se