Vi har här samlat våra favoriter ur 2011 års Nobelpristagare i litteratur, Tomas Tranströmers, produktion. Dessa titlar finns att låna!
Ur Vädertavla
Oktoberhavet blänker kallt
med sin ryggfena av hägringar.
Ingenting är kvar som minns
kappseglingarnas vita yrsel.
En bärnstensdager över byn.
Och alla ljud i långsam flykt.
Ett hundskalls hieroglyf står målad
i luften över trädgården där den gula frukten överlistar trädet och låter sig falla.
Ur C-dur
Den halvfärdiga himlen och många av hans haikudikter
Ur Den stora gåtan
Scen på perrongen vilken egendomlig ro – den inre rösten.ellerSe hur jag sitter som en uppdragen eka. Här är jag lycklig.
Ur Preludium (17dikter, 1954)
Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen.
Fri från den kvävande virvlen sjunker
Resenären mot morgonens gröna zon
Ur Dagsmeja (Den halvfärdiga himlen 1962)
Morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som glödde.
Snön lyste och alla bördor lättade — ett kilo vägde 700 gram inte mer.Solen fanns högt över isen flygande på stället både varm och kall.
Vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn framför sig.
Ur Preludier (Mörkerseende, 1970)
II
Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån,
en kommer utifrån
och där de möts har man en chans att få se sig själv.Den som märker vad som håller på att hända ropar
förtvivlat: ”Stanna!
vad som helst bara jag slipper känna mig själv.”Och det finns en båt som vill lägga till — försöker just här —
den kommer att försöka tusentals gånger.Ur skogens mörker kommer en lång båtshake, skjuts in
genom det öppna fönstret,
in bland partygästerna som dansat sig varma
Ur Svarta vykort (Det vilda torget, 1983)
I
Almanackan fullskriven, framtid okänd. Kabeln nynnar folkvisan utan hemland. Snöfall i det blystilla havet. Skuggor brottas på kajen.II
Mitt i livet händer att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta.
Ur Carillon (Det vilda torget, 1983)
Jag har låga stränder, om döden stiger två decimeter
översvämmas jag.